I Sverige drabbas drygt 25000 personer av stroke, varav 6000 avlider årligen. En av orsakerna är högt blodtryck. Konsekvenserna av stroke ser olika ut för varje individ. Som patient möter man ett imponerande systematiskt behandlingsprogram som vårdens olika yrkesgrupper arbetar utifrån i det akuta skedet. Eftervården arbetar också systematiskt med olika övningar och program. Arbetet bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens.
Mitt namn är Johan Hagström och jobbar som verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd. I samband med min stroke i juni 2023 fick jag en mängd erfarenheter som jag gärna delar med dig. Jag nämner först och mest avgörande det viktigaste nämligen att bli väl bemött och omhändertagen av familj, vänner och släktingar. I mitt fall fanns de där för mig. Mina anställda, samarbetspartners och några patienter skickade krya-på-dig hälsningar och blommor. Det betydde mycket.
När jag efter ett dygn insåg att mitt liv totalt hade förändrats fick jag kraftig ångest, blev rädd och mycket ledsen. Vårdpersonalen var fantastisk att även möta upp mig i det tillståndet. En sjuksköterska och en undersköterska kom direkt när jag sa att jag fick ångest och pratade med mig och sa att det var naturligt med ångest när man drabbats av stroke och särskilt vid förlamning som jag hade fått. Jag fick hjälp både psykologiskt, själsligt och farmakologiskt. Min hustru och yngste son satt vid min sida när det var som värst. Min mamma besökte mig dagen efteråt. Det betydde mycket. Min arbetskamrat, bäste vän tillika familjens hund Lizzy, kunde också hälsa på mig på sjukhusområdet. Hennes tillgivenhet visade hon med hela kroppen från nos till viftande svans.
Tankarna snurrade de första dagarna. Hur ska det här bli för mig och min familj? Hur ska jag kunna sköta mitt företag med 30 anställda och en mängd avtal? Jag började få existentiella funderingar vad som är värt att leva för och hur jag ska hitta tillbaka till arbetslivet. Jag insåg ganska snabbt att mitt tidigare liv var borta och nya val behövde göras. Tidvis brottades jag av mörka tankar på att inte vilja leva längre. Nu har de bytts till kämparglöd och en stark vilja att åter erövra livet. Jag har en fin upplevelse av när tacksamheten och livsglädjen återvände. Det var under en av mina dagliga promenader med Lizzy som jag utan föraning sa högt för mig själv; vad härligt att leva.
När jag efter akutvården kom till rehab på Orup i Skåne så fick jag nytt hopp. De som mötte mig på Orup var fantastiska att sprida framtidshopp utan att försköna prognosen framåt. De närmaste tre till fyra månaderna efter stroken läker det som har skadats i hjärnan och nya nervbanor skapas. Det är så kallade tidsfönstret som ger mest synligt resultat på träningen. Efter den första tiden minskar uppåtgående kurvan något men fortsätter uppåt. Det går att göra framsteg även efter tre-fyra månader alltså.
Professionalismen hos personalen imponerar på mig. Den skvallrar om trivsel, medvetenhet om vad man gör på jobbet och att det är patientens bästa som är för ögonen. En sak som har slagit mig med häpnad är att om jag säger nåt till en i personalen så vet alla i personalen det nästa dag. Tala om att tala med varandra. Personalens bemötandet av patienten på Orup har gjort starkt intryck på min tid här. Jag undrar vad som skapar den hållningen hos personalen? Jag möttes av människor som ville mitt bästa och tilltalar mig med mitt förnamn. De stannade upp i korridoren när jag tog mina första staplande steg och log och sa uppmuntrande saker till mig. Det hände inte bara en gång utan flera gånger. Även mina medpatienter såg och kommenterade mina framsteg. En dag gjorde jag likadant till en medpatient och det leendet jag mötte från honom glömmer jag aldrig.
I fredags [28/7) avslutades min rehabiliteringen på Orup. Nästan sex veckors daglig träning med olika övningar gjorde att jag promenerade ut från sjukhuset till taxin som körde mig hem. Det var en stund av fullkomlig lycka. Mål är viktiga i rehabilitering som med så mycket annat. När man får proffsig hjälp med att uppnå dem blir de möjliga. Jag har fått uppmuntran, beröm men också manats till att göra ännu bättre ifrån mig än jag själv trodde om mig. Ett exempel var när arbetsterapeuten föreslog att vi skulle spela Fia med knuff och då med hjälp av min förlamade hand. Min första tanke var; är du riktigt klok? men jag sa inte det förrän efteråt. Vid tillfälle tre flyttade jag pjäserna och slog tärningen med tydligt gensvar från fingrarna.
Utskrivningen från Orup innehöll förhållningsregler håll koll på blodtryck, drick max ett glas till middag en gång per vecka. Det drabbar inte hårt eftersom jag aldrig varit någon högkonsument av alkohol men ändå en begränsning. Det är bara att gilla läget.
Veckan efter utskrivning från Orup innehöll två träningspass med fysioterapeut på Gerdahallen i Lund. Det är ett större friskvårdscenter med gym och diverse grupper för rörelse av olika slag. Läs mer om Gerdahallen
Efter en veckas förkylning med konsekvensen inget gymmande, återövrade jag och min privat anställda assistent, Gerdahallen och cirkelträning. Jag körde speciellt övningar med min förlamade hand med gott resultat. En sak som slog mig - under veckan utan gym- är vad låg jag har känt mig. Förvånansvärt låg. Nu känns det helt annorlunda - on the top again. Viktig insikt inför kommande dalar. Uppåt, uppåt är enda vägen.
Min andra rehab började jag i mitten av september 2023 som jag blev beviljad på Lunds Universitetssjukhus eller SUS i Lund som det heter numera. Det ligger på Lasarettsgatan 7 i Lund. Det är gamla BB i Lund där jag och min syster föddes för 59 resp 57 år sedan. Vår mamma som jag nämnde om tidigare har berättat om våra födslar där ett otal gånger. Det blev känslomässigt att trappträna i de trappor som vår mamma sprungit upp och ner för att sätta igång värkarna.
Inte nog med det, för i botten av byggnaden ligger idag specialistandvården. Där är min äldste son patient och får hjälp med sin tandvård. Funktionsvarierade människor får del av den fina verksamheten.
På min andra rehab fick jag en ny bedömning av mitt tillstånd gjort. Den visade att jag hade ökat gångtiden avsevärt och även min stabilitet. Jag hade dessvärre också utvecklat stelhet vilket troligen berodde på spastisitet som kan utvecklas hos vissa strokepatienter. Min första träning hos fysioterapeuten var att hitta mitt centrum med hjälp av magstödet och lära mig sänka axlarna. Andning tillsammans med Mindfulness, närvaroteknik, öppnade mig för en annan typ av träning. Jag fick lära mig att känna de små musklerna som vi bär upp kroppens centrum med, bålen. Likaså fick jag hjälp med hållning och att bli mer symmetrisk i kroppen. Min smärta som hade utvecklats i perioden mellan Orup och rehab i Lund var ett av huvudmålen för behandling.
Eftervården i Sverige är ojämn och ofta bristfällig. Jag har på privat basis löst min eftervård men menar att det inte ska behöva vara så. Jag har fått mycket inspiration av flera nätverkande personer som själva har drabbats och som vill hjäla andra genom att dela sin erfarenhet på sociala medier etc.
Digital samtalsgrupp för strokedrabbade människor i arbetsför ålder startar torsdag 4 januari 2024 kl 15.00-16.30 till ock med torsdag 1 februari, totalt fem torsdagar. Du som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroken har medfört är välkommen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Vi låter gruppen styra vad som tas upp i gruppen. Ämnen som berörs är hur stroken kan skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Bra verktyg hur man kan motarbeta negativa spiraler i förloppet lovar vi att dela med oss av. Välkommen med din bokning. Anmäl dig här