När stöd blir stress – familjer med många professionella kontakter

När stöd blir stress – familjer med många professionella kontakter

Familjer som befinner sig i en svår livssituation kan ha kontakt med flera olika professionella samtidigt. Det kan handla om socialtjänst, skola, elevhälsa, BUP, primärvård, familjebehandling, habilitering eller andra stödinsatser. Varje verksamhet kan ha ett viktigt uppdrag och vilja hjälpa familjen på bästa sätt. Ändå kan helheten ibland bli tung för familjen att bära.

Paradoxalt nog kan en familj få mer stöd men samtidigt uppleva mer stress.

Det beror inte alltid på att stödet är fel eller att de professionella brister i engagemang. Ofta handlar det om att flera insatser pågår parallellt utan att någon riktigt håller ihop helheten. Föräldrarna kan behöva återberätta samma historia gång på gång, hålla reda på mötestider, föra information mellan olika verksamheter och försöka förstå vilka råd som gäller. Ibland får familjen dessutom olika besked från olika håll.

Det som är tänkt att avlasta riskerar då att bli ännu en belastning.

Organisatorisk stress i familjen

När en familj har många professionella kontakter kan vardagen fyllas av möten, telefonsamtal, mejl, uppföljningar och beslut. Föräldrar kan behöva bli samordnare i sitt eget ärende, samtidigt som de redan är pressade av oro för barnet, konflikter i familjen, ekonomisk stress eller egen psykisk belastning.

Detta kan skapa det man kan kalla organisatorisk stress. Det är stress som inte främst kommer från familjens inre problem, utan från svårigheten att navigera mellan olika system.

Föräldrar kan till exempel behöva svara på frågor som:

Vem ska jag kontakta först?
Vem ansvarar för vad?
Vilken information får delas?
Vilket råd ska vi följa?
Vad händer om vi missar ett möte?
Vem ser hela bilden?

När dessa frågor blir otydliga kan familjen uppfattas som passiv, svår att nå eller bristande i motivation. Men ibland handlar det snarare om att familjen är överbelastad av samordningsansvar.

När föräldrar uppfattas som svåra – men egentligen är trötta

I professionella sammanhang talas det ibland om att föräldrar inte följer planeringen, uteblir från möten eller inte gör det som har överenskommits. Det kan naturligtvis finnas många orsaker till det. Men en viktig fråga är om vi ibland misstolkar organisatorisk trötthet som bristande vilja.

En förälder som har berättat samma sak för fem olika personer kan framstå som kortfattad eller avvaktande. En familj som fått motstridiga råd kan verka tveksam eller ifrågasättande. En vårdnadshavare som inte återkopplar kan vara så upptagen av akuta vardagsproblem att nästa telefonsamtal känns övermäktigt.

Det betyder inte att ansvar ska tas bort från familjen. Men det betyder att professionella behöver vara uppmärksamma på hur mycket samordningsarbete familjen förväntas bära.

Fyra viktiga frågor

För att minska risken att familjens situation missförstås kan fyra frågor vara särskilt hjälpsamma i samtal och samverkansmöten:

Vilka professionella är involverade runt familjen?
Denna fråga hjälper både familjen och de professionella att få en överblick. Ibland visar det sig att fler aktörer är inblandade än någon först trodde. När kartan blir tydlig blir det också lättare att se var ansvar överlappar eller saknas.

Vem upplever ni har helhetsbilden?
Det är inte säkert att den som formellt har samordningsansvar också upplevs ha helhetsbilden av familjen. Genom att fråga familjen får man veta om de känner sig hållna av systemet – eller om de själva upplever att de måste hålla ihop allt.

Finns det råd från olika verksamheter som motsäger varandra?
Motstridiga råd kan skapa stor osäkerhet. Skolan kan betona närvaro, vården kan betona återhämtning och socialtjänsten kan fokusera på struktur i hemmet. Alla perspektiv kan vara rimliga, men familjen behöver hjälp att förstå hur råden ska vägas samman i praktiken.

Vilken samordning skulle göra störst skillnad för er just nu?
Denna fråga flyttar fokus från allmän frustration till konkret avlastning. Kanske behöver familjen en tydlig kontaktväg, färre möten, gemensamma möten i stället för separata, skriftliga sammanfattningar eller att en professionell tar ansvar för informationsöverföring.

Från fler insatser till bättre samordning

När en familj har stora behov kan lösningen ibland bli att fler aktörer kopplas in. Det kan vara nödvändigt. Men fler kontakter innebär inte automatiskt bättre hjälp. För familjen är det ofta samordningen som avgör om stödet känns hjälpsamt eller överväldigande.

En central fråga bör därför vara:

Vad behöver familjen slippa samordna själv?

Det kan handla om att en professionell kallar till gemensamt möte, att ansvarsfördelningen skrivs ner, att alla aktörer utgår från samma mål eller att familjen får en tydlig sammanfattning efter varje möte.

När stödet samordnas bättre kan familjen lägga mer kraft på förändring och mindre kraft på administration.

Familjens mål i centrum

I samverkan finns en risk att varje verksamhet formulerar sina egna mål utifrån sitt uppdrag. Skolan har sina mål, socialtjänsten sina, vården sina och familjebehandlingen sina. Men för familjen behöver stödet hänga ihop.

Därför bör samverkan ofta börja med frågan:

Vad är viktigast för familjen just nu?

Det betyder inte att professionella ska avstå från sina bedömningar. Men familjens egen upplevelse behöver vara en tydlig del av planeringen. Annars finns risk att insatserna blir korrekta var för sig men svåra att leva med tillsammans.

Att se systemet runt familjen

Ett systemiskt perspektiv innebär att vi inte bara tittar på individen eller familjen, utan också på sammanhanget runt dem. Ibland finns problemet inte enbart i familjens sätt att fungera, utan i samspelet mellan familjen och de professionella systemen.

Om en familj missar möten kan frågan vara: Har de för många möten?
Om föräldrar inte följer råd kan frågan vara: Har de fått motstridiga råd?
Om familjen verkar uppgiven kan frågan vara: Har de upprepat sin berättelse för många gånger utan att något förändrats?

Den typen av frågor kan hjälpa professionella att se mer nyanserat på familjens situation.

Avslutning

Familjer med många professionella kontakter behöver ofta omfattande stöd. Men stödet behöver vara begripligt, samordnat och möjligt att hantera i vardagen. Annars riskerar insatserna att skapa ytterligare stress.

När professionella ställer frågor om helhetsbild, ansvarsfördelning och samordning kan viktiga problem synliggöras. Det kan också minska risken att föräldrars trötthet eller frustration feltolkas som bristande motivation.

God samverkan handlar därför inte bara om att fler aktörer möts. Det handlar om att familjen ska slippa bära hela samordningsansvaret själv.

När systemen runt familjen fungerar bättre får familjen mer kraft över till det som stödet egentligen är till för: trygghet, relationer och förändring.

Familjerådgivning med subvention i Stockholm

Susann Steiger Sjöbom, Vasastan

Matilda Ekström Sundberg, Södermalm

Anette Isaksson, Östermalm

Våra nya medarbetare i höst tar emot Er på tre olika adresser i Stockholm. Se vår hemsida för mer information. Vi erbjuder tid inom en vecka. Vi kan ta emot på kvällstid och helger. Välkomna att boka tid

Familjerådgivning hjälper, så vänta inte för länge.

Familjerådgivning erbjuds till par och familjer som söker hjälp för relationsutmaningar. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos oss. Familjerådgivning varar oftast mellan 3-5 samtal och leder till förändring. I olika åldrar kan behoven i relationer och frågor som rör relationer se olika ut. Familjerådgivning har stark evidens i forskning (Kärlek & Hälsa, Ann-Marie Lundblad, 2005).

Till Familjerådgivningen kan Ni vända Er från 18 års ålder med undantag för vissa kommuner som godkänner att barn under 18 år kan delta i behandlingen. Ni kan vara par eller ha familjerelation som syskon eller föräldrar- vuxna barn som Ni söker hjälp för.

Vissa kommuner godtar ensamstående i behandling med relationsutmaningar. OBS! Gäller ej boende i kommunerna Danderyd, Ekerö, Sollentuna, Stockholm, Tyresö, Värmdö, Hörby, Skurup. Endast par enligt kommunens direktiv

Vissa kommuner godkänner att familjemedlem under 18 år får delta i behandlingen. Barn under 18 år får ej medverka vid samtal enligt Stockholm, Danderyd, Hörby, Skurup, Trelleborg, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Bjuv, Perstorp och Svalövs direktiv.

Det mesta är möjligt att reda ut på egen hand men ibland behöver man söka professionell hjälp. Exempel på sådana situationer som våra rådgivare möter i familjerådgivning:

• Svårigheter att lösa konflikter

• Olika syn på barnuppfostran och gränser

• Sömn och stressrelaterad problematik som påverkar relationer

• Föräldraskapet med utmaningar

• Bristande kommunikation i familjen

• Kris på grund av att något svårt har inträffat i familjen eller släkten

• Ombildade familjer, mina och dina barn

• Otrohet, sviktande lust och olika behov av intimitet

• Att hantera en ny fas i livet

• Svårigheter mellan generationer

• Om känslan att kärleken har tagit slut upptar Dig alltför mycket.

Ibland räcker det med ett samtal.

Vi har kommunala avtal för tjänsten Familjerådgivning med kommunala avtal till subventionerade priser i 25 kommuner i Sverige. Kravet för att kunna få del av subventionerade priset är att minst en av Er är folkbokförd i kommunen. Om anonymitet åberopas vid anmälan hos oss kommer familjerådgivaren att be om folkbokföringsinformation för att säkerställa att vi följer avtalet med Er kommun och folkbokföringslagen.

Vårdalternativ som erbjuds kvinnan efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus

Pressmeddelande 2 september

Behov och önskemål avgör vilket vårdalternativ som kvinnan får efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus. 

BB hemma: Innebär att barnmorskan kommer hem och ger vård i hemmiljö (samma kontroller och uppföljning som på sjukhuset). Kvinnan har kontakt med barnmorskan varje dag och efter behov. BB hemma erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning och bor i Malmö eller Lund.  

BB familj: Lättare BB-vård på sjukhuset, motsvarande den vård som ges i hemmiljö. Oftast är bemanningen lägre än på BB-avdelningen. BB familj erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning, inte bor så att man kan ta del av BB hemma eller vill stanna på sjukhuset. BB familj i Malmö är nu öppen även för kvinnor som fött barn i Lund. 

BB-avdelning: Fler uppföljningar och specialistvård på sjukhuset. Till BB-avdelningen kommer kvinnor som fått barn med kejsarsnitt eller haft komplikationer under graviditet eller förlossning och där barnet och/eller kvinnan behöver följas upp och vårdas på sjukhuset.   

För mer information kontakta:  

Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, Charlotte.Hellsten@skane.se. 

Familjeterapeuterna Syd byter adress i city Malmö

Efter åtta år på Djäknegatan 2 i Malmö lämnar vi lokalen för att flytta till Adelgatan 21, Malmö och Hyllie Stationstorg 31 i Hyllie. Verksamheten har utvecklats under de åren i sådan riktning att förändring krävs. Vi anpassar verksamheten utifrån klienter, uppdragsgivare och medarbetares krav på oss. Vi når genom förändringen en flexibel, tillgänglig och uppdaterad miljö. Det är smidigare för personal och klienter att nå oss med allmänna kommunikationer oavsett om man kommer med flyg, buss, tåg. Vi når marknaden Öresund på ett mycket attraktivare sätt i ock med närheten till Öresundsbron. Vi har kvar citymottagningen tack vare Adelgatan 21 för att möta våra citybesökare och ankommande besök norrifrån. Vår hyresvärd Regus ger oss ett världsomspännande nätverk av kontorslösningar för medarbetar och klienter vilket gör det möjligt för oss att arbeta nutidsvänligt. Vi ser framemot att leverera en mer uppgraderad version av oss själva till våra klienter och grupper. Välkomna att Boka tid här

Familjerådgivning i Skåne via kommunala avtal

Vi möter olika familjekonstellationer i familjerådgivning.

Familjeterapeuterna Syd driver kommunal Familjerådgivning enl LOU i sju skånska kommuner och enl LOV i två kommuner. De är Trelleborg, Skurup, Hörby, Helsingborg, Höganäs, Svalöv, Perstorp, Klippan och Bjuv kommun. Vi erbjuder Familjerådgivning på mottagningar i Malmö, Hyllie, Helsingborg, Lund och Kristianstad till familjer som är folkbokförda i ovan nämnda kommuner. För specifik information om Er kommuns avtal med oss, hänvisar vi till er kommuns hemsida och Familjeterapeuternas hemsida. Par och vuxna barn från 18 år är välkomna att boka samtal. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande och inga journaler förs. Sträng sekretess råder i samtalen. Pågående våld i familjen remitteras till kommunen att hantera innan rådgivning kan erbjudas. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos dem. Om rådgivaren får kännedom om att barn far illa i familjen ska orosanmälan göras till Socialtjänsten. Det sker i möjligaste mån i samförstånd med föräldrarna.

Rådgivare som arbetar med Familjerådgivning har minst basutbildning med inriktning inom Beteendevetenskap med vidareutbildning i Psykoterapi. Metoderna som behandlarna arbetar med har sin grund i Systemisk terapi, Kognitiv beteendeterapi och Psykodynamisk terapi. De är fortbildade i kulturkompetens, Sexologi, HBTQI och Våld i nära relationer. De har gått Grundläggande utbildning i Familjerådgivningsarbete hos Själbodgatans psykoterapimottagning AB. Familjeterapeuterna Syd är medlem i föreningen KFR som skapar riktlinjerna för uppdraget Familjerådgivning. De går i kontinuerlig handledning hos handledare med lång yrkeserfarenhet inom Familjerådgivning. Det gör verksamheten kvalitetssäkrad. Verksamhetschef Johan Hagström uttrycker sig såhär om uppdrageN: Vi är glada att kunna erbjuda familjerådgivning till flertal skånska kommuner. Våra behandlare arbetar med stort engagemang och hög professionalism. Jag är garant för att kommunernas innevånare ska bli nöjda med rådgivning och stödjande behandling i familjeärenden hos oss. Om det blir fel i bemötande eller handhavande så önskar organisationen att klagomål lämnas direkt till johan@familjeterapeuterna.com

Välkommen att boka tid via länken: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking

Telefonnummer är 020- 899246 kl 9-11, 14-15 måndag-fredag

Mail: info@familjeterapeuterna.com

Livet efter stroke

I Sverige drabbas drygt 25000 personer av stroke, varav 6000 avlider årligen. En av orsakerna är högt blodtryck. Konsekvenserna av stroke ser olika ut för varje individ. Som patient möter man ett imponerande systematiskt behandlingsprogram som vårdens olika yrkesgrupper arbetar utifrån i det akuta skedet. Eftervården arbetar också systematiskt med olika övningar och program. Arbetet bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens.

Mitt namn är Johan Hagström och jobbar som verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd. I samband med min stroke i juni 2023 fick jag en mängd erfarenheter som jag gärna delar med dig. Jag nämner först och mest avgörande det viktigaste nämligen att bli väl bemött och omhändertagen av familj, vänner och släktingar. I mitt fall fanns de där för mig. Mina anställda, samarbetspartners och några patienter skickade krya-på-dig hälsningar och blommor. Det betydde mycket.

När jag efter ett dygn insåg att mitt liv totalt hade förändrats fick jag kraftig ångest, blev rädd och mycket ledsen. Vårdpersonalen var fantastisk att även möta upp mig i det tillståndet. En sjuksköterska och en undersköterska kom direkt när jag sa att jag fick ångest och pratade med mig och sa att det var naturligt med ångest när man drabbats av stroke och särskilt vid förlamning som jag hade fått. Jag fick hjälp både psykologiskt, själsligt och farmakologiskt. Min hustru och yngste son satt vid min sida när det var som värst. Min mamma besökte mig dagen efteråt. Det betydde mycket. Min arbetskamrat, bäste vän tillika familjens hund Lizzy, kunde också hälsa på mig på sjukhusområdet. Hennes tillgivenhet visade hon med hela kroppen från nos till viftande svans.

Tankarna snurrade de första dagarna. Hur ska det här bli för mig och min familj? Hur ska jag kunna sköta mitt företag med 30 anställda och en mängd avtal? Jag började få existentiella funderingar vad som är värt att leva för och hur jag ska hitta tillbaka till arbetslivet. Jag insåg ganska snabbt att mitt tidigare liv var borta och nya val behövde göras. Tidvis brottades jag av mörka tankar på att inte vilja leva längre. Nu har de bytts till kämparglöd och en stark vilja att åter erövra livet. Jag har en fin upplevelse av när tacksamheten och livsglädjen återvände. Det var under en av mina dagliga promenader med Lizzy som jag utan föraning sa högt för mig själv; vad härligt att leva.

När jag efter akutvården kom till rehab på Orup i Skåne så fick jag nytt hopp. De som mötte mig på Orup var fantastiska att sprida framtidshopp utan att försköna prognosen framåt. De närmaste tre till fyra månaderna efter stroken läker det som har skadats i hjärnan och nya nervbanor skapas. Det är så kallade tidsfönstret som ger mest synligt resultat på träningen. Efter den första tiden minskar uppåtgående kurvan något men fortsätter uppåt. Det går att göra framsteg även efter tre-fyra månader alltså.

Professionalismen hos personalen imponerar på mig. Den skvallrar om trivsel, medvetenhet om vad man gör på jobbet och att det är patientens bästa som är för ögonen. En sak som har slagit mig med häpnad är att om jag säger nåt till en i personalen så vet alla i personalen det nästa dag. Tala om att tala med varandra. Personalens bemötandet av patienten på Orup har gjort starkt intryck på min tid här. Jag undrar vad som skapar den hållningen hos personalen? Jag möttes av människor som ville mitt bästa och tilltalar mig med mitt förnamn. De stannade upp i korridoren när jag tog mina första staplande steg och log och sa uppmuntrande saker till mig. Det hände inte bara en gång utan flera gånger. Även mina medpatienter såg och kommenterade mina framsteg. En dag gjorde jag likadant till en medpatient och det leendet jag mötte från honom glömmer jag aldrig.

I fredags [28/7) avslutades min rehabiliteringen på Orup. Nästan sex veckors daglig träning med olika övningar gjorde att jag promenerade ut från sjukhuset till taxin som körde mig hem. Det var en stund av fullkomlig lycka. Mål är viktiga i rehabilitering som med så mycket annat. När man får proffsig hjälp med att uppnå dem blir de möjliga. Jag har fått uppmuntran, beröm men också manats till att göra ännu bättre ifrån mig än jag själv trodde om mig. Ett exempel var när arbetsterapeuten föreslog att vi skulle spela Fia med knuff och då med hjälp av min förlamade hand. Min första tanke var; är du riktigt klok? men jag sa inte det förrän efteråt. Vid tillfälle tre flyttade jag pjäserna och slog tärningen med tydligt gensvar från fingrarna.

Utskrivningen från Orup innehöll förhållningsregler håll koll på blodtryck, drick max ett glas till middag en gång per vecka. Det drabbar inte hårt eftersom jag aldrig varit någon högkonsument av alkohol men ändå en begränsning. Det är bara att gilla läget.

Veckan efter utskrivning från Orup innehöll två träningspass med fysioterapeut på Gerdahallen i Lund. Det är ett större friskvårdscenter med gym och diverse grupper för rörelse av olika slag. Läs mer om Gerdahallen

Efter en veckas förkylning med konsekvensen inget gymmande, återövrade jag och min privat anställda assistent, Gerdahallen och cirkelträning. Jag körde speciellt övningar med min förlamade hand med gott resultat. En sak som slog mig - under veckan utan gym- är vad låg jag har känt mig. Förvånansvärt låg. Nu känns det helt annorlunda - on the top again. Viktig insikt inför kommande dalar. Uppåt, uppåt är enda vägen.

Min andra rehab började jag i mitten av september 2023 som jag blev beviljad på Lunds Universitetssjukhus eller SUS i Lund som det heter numera. Det ligger på Lasarettsgatan 7 i Lund. Det är gamla BB i Lund där jag och min syster föddes för 59 resp 57 år sedan. Vår mamma som jag nämnde om tidigare har berättat om våra födslar där ett otal gånger. Det blev känslomässigt att trappträna i de trappor som vår mamma sprungit upp och ner för att sätta igång värkarna. Inte nog med det, för i botten av byggnaden ligger idag specialisttandvården. Där är min äldste son patient och får hjälp med sin tandvård.

På min andra rehab fick jag en ny bedömning av mitt tillstånd gjort. Den visade att jag hade ökat gångtiden avsevärt och även min stabilitet. Jag hade dessvärre också utvecklat stelhet vilket troligen berodde på spastisitet som kan utvecklas hos vissa strokepatienter. Min första träning hos fysioterapeuten var att hitta mitt centrum med hjälp av magstödet och lära mig sänka axlarna. Andning tillsammans med Mindfulness, närvaroteknik, öppnade mig för en annan typ av träning. Jag fick lära mig att känna de små musklerna som vi bär upp kroppens centrum med, bålen. Likaså fick jag hjälp med hållning och att bli mer symmetrisk i kroppen. Min smärta som hade utvecklats i perioden mellan Orup och rehab i Lund var ett av huvudmålen för behandling.

Eftervården i Sverige är ojämn och ofta bristfällig. Jag har löst min eftervård på privat basis och delar gärna min berättelse om min väg till framgång. Min PT Richard Stannå på Diamondgym i Hyllie börjar hjälpa mig med stretching och uppstart av träning i februari -24. Richard arbetar sedan flera år i sin verksamhet med personlig träning och besitter mycket kunskap i området. Stretching är underskattat inom reguljär vård, menar jag. Stretching gör så att dina muskler och leder blir mer rörliga och därmed funktionella för fysisk träning. Oftast är strokedrabbade patienter hänvisade till egenträning och gruppträning utan professionell streching av muskler och leder. Man lär ut övningar som du ska utöva själv, men du behöver hjälp med stretching. Särskilt om du inte har balans och styrka att utföra den själv. Kunskapen om hur du ska stretcha är också avgörande för din framgång. Träning med vikter i all ära men utan stretching kan den innebära skador och dysfunktion. Min träning med PT Richard Stannå har lyft mig till en helt annan nivå fysiskt och mentalt tack vare stretching. Se filmerna nedan hur min gång och funktion i höger arm och hand har utvecklats på 12 månader efter stroken. Vintern 2024/25 har jag, under min fortsatta rehab på Diamond gym i Hyllie, Malmö med PT Richard Stannå från First Class PT Malmö, utvecklat styrka, balans och ökad rörlighet. Tillsammans med smidighet och självkänslan, som kommer med det, har framgången varit en drivkraft i min återresa till ett så normalt liv som möjligt. Vissa dagar på resan är inte lika ljusa som andra och att i de lägena få tillhöra ett varm och omsorgsfullt sammanhang som Diamondgym, Hyllie betyder väldigt mycket. Särskilt med en funktionsvariation som snabbt ger ett utanförskap, betyder inkludering och att bemötas av respekt och självklarhet allt. På Diamondgym i Hyllie, Malmö blir du sedd.

Årets klient 2024 utses

Ett exempel på hur Diamond Gym i Hyllie, Malmö ser och bekräftar sina medlemmar hände mig. Varje år utses en medlem av gymmet under Richard Stannås ledning till årets klient. 2024 utnämndes jag för min uthållighet och mentala inställning till träningen. Jag är djupt berörd av utnämningen och äran att få en plakett med mitt namn på i Hall of fame på Diamond gym. Jag kommer ge ännu mer efter det. Det är viktigt med mål och att du söker upp en eller ett par sammanhang som ger dig möjligheten att uppnå mål. Diamond Gym är ett sådant sammanhang.

Jag har även fått mycket inspiration av flera nätverkande personer som själva har drabbats och som vill hjälpa andra genom att dela sin erfarenhet på sociala medier exempelvis Elinstrokefighter och Katastroke på Instagram.

Du som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroken har medfört är välkommen med i vår Digitala samtalsgrupp för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi är en öppen grupp som möts digitalt fem torsdagar i sträck. Du kan välja att delta enstaka tillfällen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Ämnen som berörs är hur stroken kan påverka oss t.ex skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Vi delar med oss av erfarenheter hur man kan motarbeta negativa spiraler. Välkommen med din bokning. Anmäl dig här

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här

Min rehab fyra veckor efter stroke hade jag på Orup, Skåne.

Min rehab ett år efter stroke har jag på Diamondgym i Hyllie.

14 månaders rehab på Diamondgym under PTRICH:s ledning ger resultat nu. Idag check av triceps i utsträckt läge.

I samarbete med Althinfilm har Diamondgym och Familjeterapeuterna Syd skapat en informativ film om deras arbete med rehabilitering vid stroke m flera sjukdomar som ger livet nya utmaningar. Se den och dela den gärna om du har någon i din närhet eller närmaste krets som har utmaningar i sitt liv att hantera.

Se filmen på vår Youtube Familjeterapeuternas Youtube channel

Familjerådgivning Stockholm kort väntetid

Vi arbetar med Familjerådgivning till par och familjer som är folkbokförda i Stockholm Stad med flera kommuner i StorStockholm. Besökare betalar endast en subventionerad egenavgift. Om Er kommun har avtal med oss och vilken egenavgift Ni ska betala finns information om här kommunala avtal.

Våra mottagningar ligger i Gamla Stan, Norrmalm och Östermalm. Vi utökar vår verksamhet på Kungsholmen under våren 2023.

Hos oss är väntetiden 3-5 dagar vilket ger Er snabb rådgivning. Par söker oss för utmaningar med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, kommunikation emellan familjemedlemmar, otrohet, logistik, intimitet och sex, olika syn på barnuppfostran och om kärleksrelationen går att fördjupa eller om den har tagit slut.

Vi stödjer de par som väljer att skilja sig med hänsyn tagen till barnens bästa för ögonen. I arbetet med skilsmässa går paret igenom olika känslor som behöver uttryckas. Rådgivare hos oss är väl rustade att ta hand om det och leda Er igenom olika faser i bearbetningen av förlusten.

Förväntingar på intimitet, känslomässighet och sex i parrelationen varierar beroende på vem vi är och blir i relation till vår partner. I vissa fall kan förväntningarna grusas och leda till svåra känslor av besvikelse, sorg och aggressionsutbrott. Det är en svår omställning för många par när idealbild eller förväntan på parrelationen och partnern men även sig själv behöver omvärderas.

Par som går i Familjerådgivning kommer 3-5 samtal och blir hjälpta i sina utmaningar. Ibland räcker det med ett samtal för att förändra en utmaning. Vår erfarenhet är att par väntat länge på att söka vår hjälp och brukar säga efter en rådgivning; “det här borde vi gjort för längesen”.

Välkomna att boka tid för Familjerådgivning genom att boka tid här.

Så klarar du jobbångest efter semestern

För många av oss är det en tuff omställning att gå från semestern med sköna lata dagar där man bestämmer till stor del själv över sin tid och till jobbet där rutiner och ens tid är reglerad. Psykolog Siri Helle, som tidigare arbetat med behandling med stress, depression och relationsproblem menar att med planering behöver inte den första dagen på arbetsplatsen kännas som en störtdykning. Mental förberedelse dagen innan, och att planera den första arbetsdagen med sitt mående i åtanke, är två av Siri Helles tips. Det kan vara bra att ha en mjuk övergång så att det inte blir så att man pang bara rusar in. Att man kanske tar den där sista dagen till att förbereda matlådor, 

Alla känslor är ju en signal till sig själv som det kan vara bra att lyssna på. Vad är det jag oroar mig för? säger Siri Helle.

Handlar det om rädslan att falla tillbaka i den inrutade vardagens gamla vanor kan det vara ett ypperligt tillfälle att exempelvis börja träna på lunchen, enligt henne. Handlar det däremot om en rädsla för jobbet i sig kan det behövas större förändringar.

– Det är normalt och mänskligt att känna sig nere och trött, men känner man sig utmattad – att semestern inte räckte till för att ladda batterierna – eller känner man att man vantrivs med jobbet kan det vara läge att prata med chefen om nya arbetsuppgifter eller möjligheten att jobba på distans, säger Siri Helle.

– I vissa fall kan det handla om att söka ett nytt jobb. Eller att söka hjälp. Gå till vårdcentralen eller företagshälsan.

Hos Familjeterapeuterna Syd arbetar vi med den här typen av problematik vardagligen. Sök hjälp i tid så att du och dina relationer kan må så bra som möjligt. Att gå med psykisk ohälsa för länge fördjupar problemet och det tar längre tid att behandla för återgång till en normal funktion. Verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd, säger att det mest vanliga människor söker för är stress som är relaterad till arbete, skola och relationer.

"Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt."

Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt och har inställningen att ensam är stark, hävdar forskare inom suicidforskningen som söker svaren på varför över 70 procent av alla självmord i Sverige begås av män eller pojkar i åldern 15-44 år.

Enligt statistiken begås 70 % av alla självmord av män eller pojkar. I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar. Om man tittar på gruppnivå har forskare funnit några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv. 

En del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer män oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.

Högre smärttolerans generellt hos män jämfört med kvinnor kan göra att män utsätter sig generellt för fler risker och skadar sig oftare, säger Rory O´Connor, professor vid University of Glasgow.

Rory O`Connor menar att män tenderar att enbart prata med partnern vid psykisk ohälsa och känslomässiga problem. Det gör att män saknar kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha, fortsätter Rory O`Connor. Generellt delar män bara med sig av sina känslor till, och får känslomässigt stöd av, sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad.

Ensam är stark. Ulla Karin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinksa Institutet menar att det här sättet att inte hantera sina känslor med mer än sin partner gör att män reagerar starkare på förluster. De tillåter inte sig att finna stöd i andra. Att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar språk att uttrycka sig hur de mår psykiskt. 

Stigmat att man är psykiskt sjuk om man söker hjälp för känslomässiga problem lever kvar. Ensam är stark är tyvärr fortfarande manlig norm, menar Ulla Karin Nyberg. Symtom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, fortsätter Ulla Karin Nyberg.

Fråga rakt ut om personen har självmordstankar, menar Ulla Karin Nyberg som ett sätt att skydda personen från att ta sitt liv. Det kan förhoppningsvis ge personen stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, fortsätter Rory O´Connor.