Olika uttryck för psykisk ohälsa – samma behov av att bli sedd

Psykisk ohälsa har inte ett enda ansikte. Den kan märkas som nedstämdhet, ångest och gråt, men också som irritation, sömnsvårigheter, rastlöshet, isolering eller en tilltagande känsla av hopplöshet. Ibland syns lidandet tydligt. I andra fall döljs det bakom arbete, prestationer, alkohol, konflikter eller ett envist ”det är ingen fara”.

Under den suicidpreventiva veckan behöver vi uppmärksamma att psykisk ohälsa och suicidalt lidande kan uttryckas på olika sätt. Vi behöver också tala om skillnader mellan kvinnor och män – utan att förenkla människor eller förstärka stereotypa föreställningar.

Bakom statistiken finns alltid en människa, en livssituation och ofta närstående som försöker förstå vad som händer. Oavsett hur lidandet uttrycks är behovet detsamma: att bli sedd, tagen på allvar och erbjuden hjälp.

Fler män avlider – fler kvinnor vårdas för självskada

Under 2025 dog 1 220 personer av säkert fastställda suicid i Sverige. Av dessa var 894 män och 326 kvinnor. Drygt 70 procent var alltså män. Därutöver registrerades 165 dödsfall där suicid misstänktes men där avsikten inte kunde fastställas. Samtidigt visar Socialstyrelsens statistik att flickor och kvinnor är överrepresenterade bland dem som vårdas för avsiktlig självskada.

Skillnaden beskrivs ibland som en könsparadox: kvinnor rapporterar oftare psykisk ohälsa och genomför fler registrerade suicidförsök, medan betydligt fler män avlider i suicid.

Statistiken får dock inte användas för att värdera eller rangordna lidande. Att fler män avlider innebär inte att kvinnors suicidförsök eller självskador är mindre allvarliga. På samma sätt innebär kvinnors högre vårdkonsumtion inte att män mår bättre. Statistiken kan snarare hjälpa oss att förstå att psykisk ohälsa kan upptäckas, uttryckas och bemötas på olika sätt.

När mäns psykiska ohälsa inte känns igen

Män kan naturligtvis vara ledsna, gråta och öppet be om hjälp. Men normer om manlighet, självständighet och kontroll kan göra det svårare för vissa män att visa sårbarhet. Att behöva stöd kan uppfattas som ett personligt misslyckande, särskilt om personen har lärt sig att problem ska lösas på egen hand.

Psykisk ohälsa hos män kan ibland märkas genom att personen drar sig undan, blir lättirriterad, arbetar alltmer, tar större risker eller ökar sin konsumtion av alkohol eller andra droger. Relationer kan påverkas av tystnad, frånvaro eller återkommande konflikter. Omgivningen ser kanske främst ilskan, drickandet eller isoleringen – men inte sorgen, rädslan eller hopplösheten bakom beteendet.

Det finns också män som har svårt att själva förstå och beskriva vad de känner. De kanske söker vård för sömnproblem, smärta, hjärtklappning eller trötthet utan att nämna nedstämdhet eller suicidtankar. Därför behöver både vården och närstående vara uppmärksamma på förändringar i beteende och livsföring, inte enbart vänta på att personen tydligt ska säga att han mår psykiskt dåligt.

Frågan ”Hur mår du?” kan dessutom vara för enkel att avfärda. Ibland behöver vi fråga mer konkret:

Du verkar inte vara dig själv. Hur har du det egentligen?

Jag har märkt att du har dragit dig undan. Vad är det som har blivit svårt?

Har du känt att livet inte är värt att leva?

Kvinnors lidande får inte avfärdas

Kvinnor söker oftare hjälp för psykisk ohälsa och vårdas oftare efter självskador. Det kan innebära att lidandet blir synligt tidigare, men synlighet är inte detsamma som att alltid bli förstådd eller få rätt hjälp.

Kvinnor med upprepade självskador eller suicidförsök riskerar ibland att bemötas som krävande, dramatiska eller uppmärksamhetssökande. Ett sådant bemötande kan förstärka skam, ensamhet och känslan av att inte bli tagen på allvar. Självskada och suicidala handlingar är tecken på ett stort lidande och ska alltid mötas respektfullt och professionellt.

Bakom kvinnors psykiska ohälsa kan det också finnas våldsutsatthet, sexuella övergrepp, ekonomisk utsatthet, omsorgsansvar, relationsproblem eller långvarig stress. Frågan bör därför inte enbart vara vilka symtom personen har. Vi behöver också fråga vad hon har varit med om, hur hennes livssituation ser ut och vilket stöd som saknas.

Ett suicidpreventivt arbete som tar könsskillnader på allvar behöver alltså klara två saker samtidigt: att bli bättre på att upptäcka mäns ibland dolda lidande och att aldrig bagatellisera kvinnors mer synliga signaler.

Kön är betydelsefullt – men förklarar inte allt

Alla män reagerar inte på samma sätt och alla kvinnor uttrycker inte psykisk ohälsa likadant. Personlighet, ålder, ekonomi, relationer, fysisk hälsa, funktionsnedsättning, trauma, sexuell läggning och social utsatthet påverkar både risken för psykisk ohälsa och möjligheten att få hjälp.

Vi behöver därför vara könsmedvetna utan att bli könsstereotypa. Föreställningen att män alltid tiger kan göra att vi missar mannen som faktiskt ber om hjälp. Bilden av kvinnor som öppna med sina känslor kan göra att vi förbiser kvinnan som döljer sitt lidande bakom ansvarstagande och omsorg om andra.

Statistik beskriver grupper. I mötet med en människa behöver vi vara nyfikna på just hennes eller hans situation.

Relationer kan vara en livsviktig skyddsfaktor

En partner, familjemedlem, vän eller kollega kan ofta vara den första som märker att något har förändrats. Personen kanske slutar svara, avbokar aktiviteter, sover dåligt, ger uttryck för hopplöshet eller säger att andra skulle få det bättre utan honom eller henne.

När vi blir oroliga behöver vi våga stanna kvar. Det viktigaste är inte att hitta de perfekta orden eller omedelbart lösa alla problem. Det viktiga är att visa att vi ser förändringen, att vi orkar lyssna och att vi tar det som sägs på allvar.

Det är inte farligt att fråga om suicidtankar. Att ställa en direkt fråga väcker inte tankar som inte redan finns. Tvärtom kan frågan minska ensamheten och öppna vägen till hjälp:

Har du tankar på att du inte vill leva?

Om svaret är ja behöver man fortsätta lyssna lugnt. Vid konkreta planer eller akut fara ska personen inte lämnas ensam. Då behövs omedelbar kontakt med vården eller 112. Som närstående behöver man inte bära ansvaret själv, men man kan hjälpa personen att ta nästa steg.

Vi behöver se både det tysta och det synliga lidandet

Suicid är sällan följden av en enda händelse. Psykisk sjukdom, relationskriser, ensamhet, ekonomiska svårigheter, missbruk, våld, fysisk sjukdom och förluster kan samverka. Det innebär också att förebyggande insatser behöver finnas på flera nivåer: i vården, på arbetsplatser, i skolan, i socialtjänsten och i människors vardagliga relationer.

Vi behöver skapa fler vägar till stöd och anpassa hjälpen efter den person som behöver den. För någon är det lättare att ringa. En annan föredrar chatt, ett första samtal på vårdcentralen eller att en närstående följer med. Den som har svårt att själv be om hjälp kan behöva att någon annan tar initiativet och stannar kvar.

Under den suicidpreventiva veckan påminns vi om att varje samtal kan ha betydelse. Vi behöver fråga män som tystnar, lyssna på kvinnor som återkommande signalerar att de inte orkar och vara uppmärksamma på alla människor som inte passar in i våra föreställningar om hur psykisk ohälsa ska se ut.

Lidandet kan uttryckas på olika sätt. Men varje människa har samma behov av att bli sedd, lyssnad på och tagen på allvar.

Om du eller någon i din närhet behöver hjälp

Har du självmordstankar ska du inte vara ensam med dem. Berätta för någon du har förtroende för och kontakta vårdcentralen eller ring 1177 för vägledning. Du kan också kontakta Minds Självmordslinje på 90 101 eller chatta anonymt via Mind.

Om situationen känns outhärdlig, om det finns konkreta suicidplaner eller om det är fara för liv: ring 112 eller sök genast hjälp på en psykiatrisk akutmottagning.

Familjeterapeuterna Syd arbetar på uppdrag av Region Skåne med Vårdval Psykoterapi. Du kan be om remiss för behandling av psykisk ohälsa hos din vårdcentrals läkare/psykolog. När vi mottagit remissen sätts du upp på väntelista till behandling av legitimerad psykolog eller psykoterapeut. Läs mer om Vårdval Psykoterapi i Region Skåne.

Familjeterapeuterna Syd arbetar på uppdrag av 26 kommuner i Sverige med Familjerådgivning. Du som söker stöd och råd för utmaningar i din nära relation och/eller familjerelationer bokar själv tid för behandling via bokningssidan: familjeterapeuterna.kaddio.com/boooking. Välj kommunala avtal och din kommun för mer info. Du hittar även information via länken Subventionerad familjerådgivning

Källor: Folkhälsomyndighetens statistik om suicid, Socialstyrelsen om suicid och patientsäkerhet samt 1177 om självmordstankar och stöd.

När stöd blir stress – familjer med många professionella kontakter

När stöd blir stress – familjer med många professionella kontakter

Familjer som befinner sig i en svår livssituation kan ha kontakt med flera olika professionella samtidigt. Det kan handla om socialtjänst, skola, elevhälsa, BUP, primärvård, familjebehandling, habilitering eller andra stödinsatser. Varje verksamhet kan ha ett viktigt uppdrag och vilja hjälpa familjen på bästa sätt. Ändå kan helheten ibland bli tung för familjen att bära.

Paradoxalt nog kan en familj få mer stöd men samtidigt uppleva mer stress.

Det beror inte alltid på att stödet är fel eller att de professionella brister i engagemang. Ofta handlar det om att flera insatser pågår parallellt utan att någon riktigt håller ihop helheten. Föräldrarna kan behöva återberätta samma historia gång på gång, hålla reda på mötestider, föra information mellan olika verksamheter och försöka förstå vilka råd som gäller. Ibland får familjen dessutom olika besked från olika håll.

Det som är tänkt att avlasta riskerar då att bli ännu en belastning.

Organisatorisk stress i familjen

När en familj har många professionella kontakter kan vardagen fyllas av möten, telefonsamtal, mejl, uppföljningar och beslut. Föräldrar kan behöva bli samordnare i sitt eget ärende, samtidigt som de redan är pressade av oro för barnet, konflikter i familjen, ekonomisk stress eller egen psykisk belastning.

Detta kan skapa det man kan kalla organisatorisk stress. Det är stress som inte främst kommer från familjens inre problem, utan från svårigheten att navigera mellan olika system.

Föräldrar kan till exempel behöva svara på frågor som:

Vem ska jag kontakta först?
Vem ansvarar för vad?
Vilken information får delas?
Vilket råd ska vi följa?
Vad händer om vi missar ett möte?
Vem ser hela bilden?

När dessa frågor blir otydliga kan familjen uppfattas som passiv, svår att nå eller bristande i motivation. Men ibland handlar det snarare om att familjen är överbelastad av samordningsansvar.

När föräldrar uppfattas som svåra – men egentligen är trötta

I professionella sammanhang talas det ibland om att föräldrar inte följer planeringen, uteblir från möten eller inte gör det som har överenskommits. Det kan naturligtvis finnas många orsaker till det. Men en viktig fråga är om vi ibland misstolkar organisatorisk trötthet som bristande vilja.

En förälder som har berättat samma sak för fem olika personer kan framstå som kortfattad eller avvaktande. En familj som fått motstridiga råd kan verka tveksam eller ifrågasättande. En vårdnadshavare som inte återkopplar kan vara så upptagen av akuta vardagsproblem att nästa telefonsamtal känns övermäktigt.

Det betyder inte att ansvar ska tas bort från familjen. Men det betyder att professionella behöver vara uppmärksamma på hur mycket samordningsarbete familjen förväntas bära.

Fyra viktiga frågor

För att minska risken att familjens situation missförstås kan fyra frågor vara särskilt hjälpsamma i samtal och samverkansmöten:

Vilka professionella är involverade runt familjen?
Denna fråga hjälper både familjen och de professionella att få en överblick. Ibland visar det sig att fler aktörer är inblandade än någon först trodde. När kartan blir tydlig blir det också lättare att se var ansvar överlappar eller saknas.

Vem upplever ni har helhetsbilden?
Det är inte säkert att den som formellt har samordningsansvar också upplevs ha helhetsbilden av familjen. Genom att fråga familjen får man veta om de känner sig hållna av systemet – eller om de själva upplever att de måste hålla ihop allt.

Finns det råd från olika verksamheter som motsäger varandra?
Motstridiga råd kan skapa stor osäkerhet. Skolan kan betona närvaro, vården kan betona återhämtning och socialtjänsten kan fokusera på struktur i hemmet. Alla perspektiv kan vara rimliga, men familjen behöver hjälp att förstå hur råden ska vägas samman i praktiken.

Vilken samordning skulle göra störst skillnad för er just nu?
Denna fråga flyttar fokus från allmän frustration till konkret avlastning. Kanske behöver familjen en tydlig kontaktväg, färre möten, gemensamma möten i stället för separata, skriftliga sammanfattningar eller att en professionell tar ansvar för informationsöverföring.

Från fler insatser till bättre samordning

När en familj har stora behov kan lösningen ibland bli att fler aktörer kopplas in. Det kan vara nödvändigt. Men fler kontakter innebär inte automatiskt bättre hjälp. För familjen är det ofta samordningen som avgör om stödet känns hjälpsamt eller överväldigande.

En central fråga bör därför vara:

Vad behöver familjen slippa samordna själv?

Det kan handla om att en professionell kallar till gemensamt möte, att ansvarsfördelningen skrivs ner, att alla aktörer utgår från samma mål eller att familjen får en tydlig sammanfattning efter varje möte.

När stödet samordnas bättre kan familjen lägga mer kraft på förändring och mindre kraft på administration.

Familjens mål i centrum

I samverkan finns en risk att varje verksamhet formulerar sina egna mål utifrån sitt uppdrag. Skolan har sina mål, socialtjänsten sina, vården sina och familjebehandlingen sina. Men för familjen behöver stödet hänga ihop.

Därför bör samverkan ofta börja med frågan:

Vad är viktigast för familjen just nu?

Det betyder inte att professionella ska avstå från sina bedömningar. Men familjens egen upplevelse behöver vara en tydlig del av planeringen. Annars finns risk att insatserna blir korrekta var för sig men svåra att leva med tillsammans.

Att se systemet runt familjen

Ett systemiskt perspektiv innebär att vi inte bara tittar på individen eller familjen, utan också på sammanhanget runt dem. Ibland finns problemet inte enbart i familjens sätt att fungera, utan i samspelet mellan familjen och de professionella systemen.

Om en familj missar möten kan frågan vara: Har de för många möten?
Om föräldrar inte följer råd kan frågan vara: Har de fått motstridiga råd?
Om familjen verkar uppgiven kan frågan vara: Har de upprepat sin berättelse för många gånger utan att något förändrats?

Den typen av frågor kan hjälpa professionella att se mer nyanserat på familjens situation.

Avslutning

Familjer med många professionella kontakter behöver ofta omfattande stöd. Men stödet behöver vara begripligt, samordnat och möjligt att hantera i vardagen. Annars riskerar insatserna att skapa ytterligare stress.

När professionella ställer frågor om helhetsbild, ansvarsfördelning och samordning kan viktiga problem synliggöras. Det kan också minska risken att föräldrars trötthet eller frustration feltolkas som bristande motivation.

God samverkan handlar därför inte bara om att fler aktörer möts. Det handlar om att familjen ska slippa bära hela samordningsansvaret själv.

När systemen runt familjen fungerar bättre får familjen mer kraft över till det som stödet egentligen är till för: trygghet, relationer och förändring.

När ditt barn använder AI som samtalspartner - En kort guide för föräldrar

AI-tjänster som ChatGPT, Snapchat AI och andra chattverktyg har blivit en del av många barns och ungdomars vardag. Barn använder AI för läxor, råd, konflikter, känslor eller bara för att ha någon att skriva med. AI kan vara hjälpsamt, men det är viktigt att barn förstår att AI inte är en människa, inte alltid har rätt och inte kan ersätta föräldrar, vänner eller professionellt stöd.

Varför barn använder AI

Barn kan vända sig till AI för att:

• få snabba svar,

• slippa känna sig dömda,

• prata om sådant som känns pinsamt,

• sortera tankar och känslor,

• få hjälp innan de vågar prata med en vuxen.

Det behöver inte betyda att något är fel. Men om barnet använder AI för svåra känslor, relationer eller viktiga beslut behöver vuxna finnas nära.

Vad AI kan vara bra för

AI kan hjälpa barnet att:

• förstå skoluppgifter,

• formulera tankar,

• förbereda svåra samtal,

• hitta ord för känslor,

• få idéer kring vardagliga problem.

Men AI ska ses som ett verktyg – inte som en trygg vuxen.

Viktiga risker

Som förälder behöver du känna till att AI kan:

• ge råd som låter säkra men är fel,

• förstärka barnets oro eller ensamhet,

• få barnet att dela privat information,

• bli en ersättning för mänskliga samtal,

• påverka beslut om relationer, hälsa eller familjeproblem.

Prata nyfiket – inte kontrollerande

Börja med frågor som visar intresse:

“Har du använt AI för att få råd någon gång?”

“Vad brukar du fråga AI om?”

“Har du fått något svar som kändes konstigt eller obehagligt?”

“Finns det saker som är lättare att skriva till AI än att säga till en vuxen?”

Om du börjar med förbud finns risk att barnet fortsätter i hemlighet. Försök först förstå hur barnet använder AI.

Fem råd till dig som förälder

1. Var nyfiken först
   Fråga vad barnet gör och varför det känns hjälpsamt.

2. Prata om skillnaden mellan AI och människor
   AI kan ge förslag, men människor kan ta ansvar, trösta och förstå sammanhang.

3. Sätt gränser för privat information
   Barn bör inte dela namn, adress, skola, bilder, lösenord eller känsliga familjeuppgifter.

4. Lär barnet att dubbelkolla viktiga råd
   Frågor om hälsa, relationer, hot, våld, sex, självskada, pengar eller juridik ska alltid tas med en vuxen.

5. Visa att barnet kan komma till dig
   Säg att barnet får prata med dig även om det redan har frågat AI.

Enkel familjeregel

En bra regel kan vara:

“Om frågan är viktig på riktigt, ska en människa vara med.”

Ni kan också komma överens om att barnet berättar om AI ger svar som känns skrämmande, pressande eller obehagliga – och att du som vuxen lovar att lyssna innan du reagerar.

När bör du reagera?

Var extra uppmärksam om barnet:

• använder AI mycket på nätterna,

• isolerar sig från familj och vänner,

• säger att AI förstår bättre än människor,

• använder AI vid stark oro, nedstämdhet eller självhat,

• blir hemlighetsfullt kring sin AI-användning,

• följer råd från AI utan att prata med vuxna.

Vid oro för psykisk ohälsa, självskada, våld, övergrepp eller allvarlig utsatthet bör barnet få stöd av en vuxen och vid behov professionell hjälp.

Sammanfattning

AI kan vara ett användbart verktyg, men barn behöver vuxna som hjälper dem att förstå, begränsa och värdera svaren.

Kom ihåg:

• Fråga nyfiket.

• Undvik skam och skuldbeläggning.

• Sätt gränser för privat information.

• Prata om när AI inte räcker.

• Sök hjälp vid allvarlig oro.

AI kan ge svar. Men barn behöver människor som lyssnar, bryr sig och tar ansvar.

Vad finns för stöd till föräldrar i samband med att barn får NPF diagnos?

Vi är en familj med två barn, 9 och 7 år. Vår äldste son har nyligen fått diagnosen autism. Vi har sedan en tid upplevt utmaningar med sonen och sökte hjälp på BUP för utredning. Vi har fått stöd av BUP som föräldrar men det finns mer att önska. Vi undrar vad ni kan hjälpa oss föräldrar med på kommunens Familjerådgivning? Vi behöver stöd i vår kommunikation om bemötande av vår son.

Tack för ert förtroende. Jag börjar mitt svar att skriva att ni inte är ensamma om utmaningen. Det kanske inte är någon tröst, men kan ge er känslan av sammanhang. Föräldrar till barn med olika funktionsvariationer känner sig ofta ensamma. De behöver få känna sig som en grupp där de kan ge uttryck för frågor, dilemman och söka kunskap. Ofta i varandras erfarenheter. Mitt svar är att Familjerådgivning hjälper föräldrar med barn med NPF att få bättre dialog om både olikheter och områden man är överens om i bemötande av sina barn. Tillsammans med familjerådgivaren sätter paret ord på känslor och erfarenheter som underlättar dialogen även på hemmaplan. Vi ser också att paret kan få fördjupad förståelse av varandras svaga punkter i föräldraskapet. Det kan i de flesta fall underlätta i arbetet med barnet, till exempel om tålamodet tryter för den ena så kan föräldern med större tålamod ta över uppgiften. Par berättar ofta för oss familjerådgivare om hur hjälpsamt samtalen har varit för dem på grund av ensamheten, att få ett rum och en utomstående att prata med om det som annars inte är möjligt att prata om. Erfarenheten av att vara ensam och avvikande jämfört med andra familjer och deras barn gör att mötet med professionell familjerådgivare skingrar ensamhet. Kunskap om NPF hos familjerådgivaren är viktig för föräldrar som söker hjälp. Ta reda på vad familjerådgivaren vet om NPF och hur stor erfarenhet hen har av NPF. I de flesta fall besitter professionella idag en bred och stor erfarenhet men det kan trots det skilja sig åt. Därför är det viktigt att välja sin familjerådgivare.  Vi lägger till text nedan som är hämtad ur Kunskapsguiden via ChatGPT.

Text: Johan Hagström, Verksamhetschef och legitimerad Psykoterapeut i Par och Familjeterapi.

Föräldrastöd i samband med att barn får NPF-diagnos

När ett barn får en neuropsykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD eller autism, väcks ofta många känslor hos föräldrarna. För vissa innebär diagnosen en lättnad – äntligen finns en förklaring till svårigheter som familjen länge kämpat med. För andra kan beskedet väcka oro, sorg, skuld eller osäkerhet inför framtiden. Föräldrastöd i denna situation handlar därför inte bara om kunskap om diagnosen, utan också om att hjälpa familjen att anpassa sig till en ny verklighet.

Vanliga reaktioner hos föräldrar

Många föräldrar beskriver att de går igenom en form av krisprocess. De kan känna:

• Lättnad över att få svar.

• Oro för barnets framtid.

• Skuld och självkritik.

• Ilska över att hjälp dröjt.

• Trötthet efter många års kamp.

• Osäkerhet kring hur de ska bemöta sitt barn.

Dessa reaktioner är normala och behöver få utrymme att bearbetas.

Vad behöver föräldrarna?

Kunskap och förståelse

Föräldrar behöver få information om vad diagnosen innebär i praktiken. Fokus bör ligga på både barnets styrkor och svårigheter. Kunskap minskar ofta känslan av maktlöshet. Socialstyrelsen betonar vikten av tidiga insatser och stöd till familjen utifrån behov, även innan eller i anslutning till diagnosprocessen.

Emotionellt stöd

Föräldrar behöver möjlighet att prata om sina känslor utan att bli dömda. Samtal kan erbjudas genom habilitering, familjebehandling, familjerådgivning eller föräldragrupper.

Praktisk vägledning

Många familjer behöver hjälp med:

• Kontakter med skola och förskola.

• Ansökningar om stödinsatser.

• Struktur i vardagen.

• Konflikthantering hemma.

• Anpassningar kring sömn, rutiner och fritid.

Stöd i föräldraskapet

Föräldrastödsprogram och föräldragrupper ger möjlighet att lära sig strategier för att bemöta barnets behov och samtidigt träffa andra i liknande situationer. Föräldrastöd rekommenderas som en viktig insats inom vård och socialtjänst.

Familjens relationer påverkas

När ett barn har omfattande behov riskerar syskonrelationer, parrelationen och föräldrarnas egen återhämtning att hamna i skymundan. Föräldrastöd bör därför omfatta hela familjesystemet:

• Hur påverkas syskonen?

• Hur kan föräldrarna samarbeta kring barnet?

• Hur kan familjen skapa balans mellan krav och återhämtning?

• Hur kan barnets styrkor lyftas fram i vardagen?

Ett styrkebaserat perspektiv

Diagnosen ska inte definiera barnet. Föräldrastödet behöver hjälpa familjen att se både utmaningar och resurser. Många barn med NPF har exempelvis stark kreativitet, uthållighet inom intresseområden, detaljseende, rättvisekänsla och problemlösningsförmåga. Ett styrkebaserat förhållningssätt stärker både självkänslan hos barnet och hoppet hos föräldrarna.

Sammanfattning

Att få en NPF-diagnos innebär ofta en omställning för hela familjen. Ett gott föräldrastöd kombinerar kunskap, känslomässigt stöd och praktisk vägledning. Målet är att hjälpa föräldrarna att förstå sitt barn, hitta fungerande strategier i vardagen och stärka familjens tilltro till sin egen förmåga. När föräldrarna får stöd ökar också barnets möjligheter att utvecklas och må bra.

Olika behov av närhet och sexlust i sommar – hur gör vi?

Sommaren innebär ofta mer tid tillsammans och många par hoppas på ökad närhet och romantik. Men för par som varit tillsammans länge kan ledigheten också synliggöra skillnader i behov av närhet, intimitet och sex. Det är vanligt – och helt normalt. Många tolkar olikheter i sexlust som ett tecken på problem i relationen. Ofta handlar det istället om att människor fungerar olika. Den ena kan känna närhet genom fysisk kontakt och sexualitet, medan den andra främst behöver lugn, återhämtning och känslomässig kontakt för att lust ska uppstå.
Ett vanligt misstag är att göra frågan till en kamp om vem som har rätt. Istället behöver paret försöka förstå varandras perspektiv. Vad betyder sex för dig? Vad får dig att känna dig älskad? Vad ökar eller minskar din lust? Nyfikna samtal skapar större förståelse än argument. Det är också viktigt att skilja på närhet och sex. Kramar, handhållning, gemensamma promenader eller samtal på tu man hand kan stärka relationen utan att alltid behöva leda till sex. När all fysisk kontakt uppfattas som en inbjudan till sex riskerar närheten att minska.

Sommaren blir ofta bäst när förväntningarna uttalas i förväg. Vad hoppas vi på under ledigheten? Hur mycket egen tid behöver vi? Hur vill vi prioritera relationen? När sådana frågor diskuteras minskar risken för missförstånd och besvikelser. Skillnader i lust behöver inte lösas genom att någon förändrar sig. Det viktigaste är att båda känner sig sedda, respekterade och betydelsefulla. När press och skuld minskar brukar också möjligheterna till både närhet och intimitet öka. En lyckad sommar handlar ytterst inte om hur ofta man har sex, utan om att skapa ett klimat där båda känner sig trygga, uppskattade och nära varandra. Om behoven ser alltför olika ut och ni börjar må dåligt av det råder jag er att söka professionell hjälp. Ni kan välja att gå till en sexolog om problemen är specifikt sexuella. Ni kan välja familjerådgivning om det handlar om er parrelation eller andra relationer som stör den.

Hur planerar vi sommarsemester bäst med två barn under tio år för att undvika konflikter och tråkig stämning?

Semesterdrömmen – och verkligheten

Solen skiner, barnen skrattar, föräldrarna kopplar av och familjen skapar minnen för livet. Så ser ofta bilden av den perfekta sommarsemestern ut. Verkligheten ser dock inte alltid likadan ut. Många föräldrar vittnar om att semestern snarare innebär fler konflikter, mer stress och högre förväntningar än vardagen.

Särskilt familjer med barn under tio år ställs inför speciella utmaningar. Barn i denna ålder har begränsad förmåga att planera långsiktigt, reglera känslor och hantera besvikelser. Samtidigt befinner sig föräldrar ofta i en situation där de vill hinna vila, umgås, uppleva saker och skapa minnesvärda stunder – allt under några få veckor.

Resultatet blir lätt att både barn och vuxna går in i semestern med förväntningar som är svåra att uppfylla.

Men det finns goda nyheter. Forskning om familjeliv, barns utveckling och relationer visar att en lyckad semester sällan handlar om dyra resor eller avancerade aktiviteter. Det handlar snarare om realistiska förväntningar, god planering och en förståelse för hur barn fungerar.

Varför uppstår konflikter oftare under semestern?

Många föräldrar blir förvånade över att konflikterna ökar när alla egentligen ska vara lediga.

En viktig förklaring är att familjen plötsligt tillbringar betydligt mer tid tillsammans än vanligt. Under vardagen finns skola, arbete, fritidsaktiviteter och rutiner som skapar naturliga pauser mellan familjemedlemmarna. Under semestern försvinner många av dessa strukturer.

Barnen behöver fortfarande vuxnas uppmärksamhet, hjälp och vägledning. Samtidigt vill föräldrarna kanske läsa en bok, vila eller umgås med andra vuxna. När olika behov kolliderar uppstår irritation.

En annan faktor är att många familjer går in i semestern med höga förväntningar. Föräldrar tänker att barnen ska uppskatta aktiviteterna, vara glada och samarbeta. Barnen tänker kanske att de ska få göra precis vad de vill. När verkligheten inte motsvarar förväntningarna uppstår besvikelse.

Konflikter är därför inte ett tecken på att familjen fungerar dåligt. Tvärtom är de ofta en naturlig följd av att människor med olika behov lever tätt tillsammans under en längre tid.

Börja planeringen med rätt mål

När familjer planerar semester fokuserar de ofta på frågan:

”Vad ska vi göra?”

En mer hjälpsam fråga är:

”Hur vill vi ha det tillsammans?”

Skillnaden kan verka liten men är avgörande.

Många barn minns inte exakt vilka sevärdheter de besökte eller vilka aktiviteter som genomfördes. Däremot minns de stämningen. De minns om föräldrarna var stressade, om det fanns tid för skratt och om de själva kände sig delaktiga.

Innan semestern börjar kan familjen därför samlas och prata om vilka värden som ska prägla ledigheten.

Exempelvis:

• Vi vill ha lugn och mindre stress.

• Vi vill umgås mer tillsammans.

• Vi vill göra roliga saker men inte vara upptagna hela tiden.

• Vi vill att alla ska få komma till tals.

När målet blir gemenskap istället för prestation minskar risken för besvikelser.

Involvera barnen i planeringen

Barn under tio år har ett stort behov av att känna delaktighet. Delaktighet ökar motivationen och minskar motståndet.

Det betyder inte att barnen ska bestämma allt. Föräldrar behöver fortfarande ta ansvar för ekonomi, säkerhet och praktisk planering. Däremot kan barnen få inflytande över vissa delar.

Ett enkelt sätt är att låta varje familjemedlem välja en aktivitet.

Kanske vill ett barn bada, ett annat besöka en djurpark och en förälder göra en utflykt till naturen.

När alla får bidra skapas en känsla av rättvisa.

För yngre barn kan man använda bilder eller enkla listor där de får markera vad som verkar roligt.

Det viktigaste är inte att alla önskemål uppfylls utan att alla känner sig hörda.

Planera mindre än ni tror

Ett vanligt misstag är att försöka maximera semestern.

Föräldrar tänker:

”Nu när vi är lediga måste vi passa på.”

Konsekvensen blir ett schema som liknar arbetslivet.

Forskning kring stress visar att människor behöver återhämtning för att må bra. Detta gäller även barn.

Om varje dag innehåller utflykter, aktiviteter och transporter blir familjen snabbt trött.

En bra tumregel är att bara planera en huvudaktivitet per dag.

Om familjen ska till stranden kan det räcka som dagens stora händelse.

Om ni besöker ett nöjesfält behöver resten av dagen vara lugn.

Luft i schemat ger utrymme för spontanitet och minskar risken för konflikter.

Glöm inte barnens grundläggande behov

Många konflikter handlar egentligen inte om dåligt beteende.

De handlar om hunger, trötthet eller överstimulering.

Barn under tio år har fortfarande begränsad förmåga att hantera starka känslor när kroppen inte mår bra.

Tänk därför på:

• Regelbundna måltider.

• Tillräckligt med sömn.

• Pauser under dagen.

• Tillgång till vatten vid varmt väder.

• Möjlighet att dra sig undan ibland.

Många föräldrar känner igen situationen där ett barn får ett utbrott efter flera timmar på ett nöjesfält. Ofta är barnet inte trotsigt. Barnet är helt enkelt utmattat.

Ju bättre familjen tar hand om grundläggande behov, desto mindre energi behöver läggas på konflikthantering.

Behåll vissa rutiner

Semester betyder inte att alla rutiner måste försvinna.

Tvärtom mår många barn bra av förutsägbarhet.

Rutiner skapar trygghet och hjälper barn att förstå vad som väntar.

Det kan handla om:

• Frukost ungefär samma tid varje dag.

• Gemensam middag.

• Kvällsläsning.

• Regelbundna sovtider.

Naturligtvis kan rutinerna vara mer flexibla än under skolterminen. Men helt oreglerade dagar leder ofta till mer konflikter än frihet.

För barn är trygghet ofta viktigare än variation.

Hantera syskonkonflikter på ett klokt sätt

Syskon som tillbringar mer tid tillsammans kommer nästan alltid att bråka mer.

Det är normalt.

Föräldrar gör ibland misstaget att försöka stoppa varje konflikt.

Istället kan man se konflikter som träningstillfällen.

När barn bråkar om exempelvis spel, leksaker eller plats i bilen kan föräldern hjälpa dem att hitta lösningar istället för att omedelbart avgöra vem som har rätt.

Frågor som kan hjälpa är:

• Hur tänker du?

• Hur tänker din syster eller bror?

• Finns det någon lösning som fungerar för båda?

Samtidigt behöver föräldrar acceptera att vissa konflikter inte går att undvika.

Målet är inte en konfliktfri semester utan en familj som kan hantera konflikter på ett respektfullt sätt.

Ge varje barn egen tid

När två barn delar föräldrarnas uppmärksamhet uppstår lätt konkurrens.

Ett effektivt sätt att minska detta är att skapa korta stunder av individuell tid.

Det behöver inte vara avancerat.

En promenad med ett barn.
Ett glassbesök.
En stund på stranden.
En gemensam bok.

När barn får odelad uppmärksamhet minskar ofta behovet av att konkurrera eller provocera.

Många föräldrar blir förvånade över hur stor effekt tio eller femton minuter kan ha.

Glöm inte parrelationen

Föräldrar fokuserar ofta så mycket på barnens behov att relationen mellan de vuxna hamnar i bakgrunden.

Men barn påverkas starkt av stämningen mellan sina föräldrar.

Om de vuxna är stressade, irriterade eller oense märks det snabbt.

Därför behöver även föräldrar planera för egen återhämtning och tid tillsammans.

Kanske kan man turas om att ha ansvar för barnen.

Kanske kan släktingar hjälpa till någon kväll.

Även små stunder av vuxentid kan göra stor skillnad för hela familjen.

Sänk kraven på perfektion

Sociala medier har skapat en bild av semestern som något nästan magiskt.

Familjer visar glada barn, vackra stränder och lyckade utflykter.

Det som sällan syns är:

• Trötta barn.

• Syskonbråk.

• Regniga dagar.

• Föräldrar som tappar tålamodet.

När vi jämför vår verklighet med andras höjdpunkter riskerar vi att känna oss misslyckade.

Men den perfekta semestern existerar inte.

Alla familjer har konflikter.

Alla familjer blir ibland irriterade på varandra.

Alla familjer har dagar som inte blir som planerat.

Det avgörande är inte att undvika problem utan att kunna återhämta sig när de uppstår.

Vad gör vi när konflikten redan är där?

Trots god planering kommer konflikter att uppstå.

När det händer är det viktigt att vuxna försöker behålla lugnet.

Barn lär sig känsloreglering genom att se hur vuxna hanterar känslor.

Några användbara strategier är:

• Sänk rösten istället för att höja den.

• Bekräfta barnets känsla.

• Vänta med diskussioner tills alla lugnat sig.

• Fokusera på lösningar istället för skuld.

Exempel:

”Jag ser att du är väldigt arg just nu. Vi tar en paus och pratar om det om en stund.”

Ett sådant bemötande hjälper barnet att känna sig förstått samtidigt som föräldern behåller ledarskapet.

De bästa semesterminnena är ofta de enklaste

När vuxna tänker tillbaka på sin egen barndom handlar minnen sällan om dyra aktiviteter.

Ofta minns man:

• Kvällsdopp.

• Glass i solen.

• Kurragömma med syskon.

• Kortspelet i stugan.

• Samtalen vid matbordet.

Det är samma sak för dagens barn.

Relationen är viktigare än aktiviteten.

Barn behöver inte en perfekt semester.

De behöver vuxna som är närvarande, tillgängliga och tillräckligt lugna för att kunna njuta av tiden tillsammans.

Sammanfattning

Den bästa sommarsemestern för en familj med två barn under tio år handlar inte om att undvika alla konflikter. Konflikter är en naturlig del av familjelivet.

Istället handlar det om att skapa förutsättningar för god stämning genom realistiska förväntningar, lagom mycket planering och förståelse för barns behov.

När familjen planerar tillsammans, håller fast vid vissa rutiner, ger utrymme för vila och accepterar att allt inte behöver bli perfekt ökar chanserna att semestern blir både lugnare och mer meningsfull.

Det som barn oftast tar med sig från sommaren är inte antalet aktiviteter eller hur långt familjen reste. Det de minns är känslan av att få vara tillsammans med människor som tycker om dem.

Och kanske är det just där hemligheten bakom en lyckad familjesemester finns.

Familjerådgivning med subvention i Stockholm

Susann Steiger Sjöbom, Vasastan

Matilda Ekström Sundberg, Södermalm

Anette Isaksson, Östermalm

Våra nya medarbetare i höst tar emot Er på tre olika adresser i Stockholm. Se vår hemsida för mer information. Vi erbjuder tid inom en vecka. Vi kan ta emot på kvällstid och helger. Välkomna att boka tid

Familjerådgivning hjälper, så vänta inte för länge.

Familjerådgivning erbjuds till par och familjer som söker hjälp för relationsutmaningar. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos oss. Familjerådgivning varar oftast mellan 3-5 samtal och leder till förändring. I olika åldrar kan behoven i relationer och frågor som rör relationer se olika ut. Familjerådgivning har stark evidens i forskning (Kärlek & Hälsa, Ann-Marie Lundblad, 2005).

Till Familjerådgivningen kan Ni vända Er från 18 års ålder med undantag för vissa kommuner som godkänner att barn under 18 år kan delta i behandlingen. Ni kan vara par eller ha familjerelation som syskon eller föräldrar- vuxna barn som Ni söker hjälp för.

Vissa kommuner godtar ensamstående i behandling med relationsutmaningar. OBS! Gäller ej boende i kommunerna Danderyd, Ekerö, Sollentuna, Stockholm, Tyresö, Värmdö, Hörby, Skurup. Endast par enligt kommunens direktiv

Vissa kommuner godkänner att familjemedlem under 18 år får delta i behandlingen. Barn under 18 år får ej medverka vid samtal enligt Stockholm, Danderyd, Hörby, Skurup, Trelleborg, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Bjuv, Perstorp och Svalövs direktiv.

Det mesta är möjligt att reda ut på egen hand men ibland behöver man söka professionell hjälp. Exempel på sådana situationer som våra rådgivare möter i familjerådgivning:

• Svårigheter att lösa konflikter

• Olika syn på barnuppfostran och gränser

• Sömn och stressrelaterad problematik som påverkar relationer

• Föräldraskapet med utmaningar

• Bristande kommunikation i familjen

• Kris på grund av att något svårt har inträffat i familjen eller släkten

• Ombildade familjer, mina och dina barn

• Otrohet, sviktande lust och olika behov av intimitet

• Att hantera en ny fas i livet

• Svårigheter mellan generationer

• Om känslan att kärleken har tagit slut upptar Dig alltför mycket.

Ibland räcker det med ett samtal.

Vi har kommunala avtal för tjänsten Familjerådgivning med kommunala avtal till subventionerade priser i 25 kommuner i Sverige. Kravet för att kunna få del av subventionerade priset är att minst en av Er är folkbokförd i kommunen. Om anonymitet åberopas vid anmälan hos oss kommer familjerådgivaren att be om folkbokföringsinformation för att säkerställa att vi följer avtalet med Er kommun och folkbokföringslagen.

Vårdalternativ som erbjuds kvinnan efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus

Pressmeddelande 2 september

Behov och önskemål avgör vilket vårdalternativ som kvinnan får efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus. 

BB hemma: Innebär att barnmorskan kommer hem och ger vård i hemmiljö (samma kontroller och uppföljning som på sjukhuset). Kvinnan har kontakt med barnmorskan varje dag och efter behov. BB hemma erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning och bor i Malmö eller Lund.  

BB familj: Lättare BB-vård på sjukhuset, motsvarande den vård som ges i hemmiljö. Oftast är bemanningen lägre än på BB-avdelningen. BB familj erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning, inte bor så att man kan ta del av BB hemma eller vill stanna på sjukhuset. BB familj i Malmö är nu öppen även för kvinnor som fött barn i Lund. 

BB-avdelning: Fler uppföljningar och specialistvård på sjukhuset. Till BB-avdelningen kommer kvinnor som fått barn med kejsarsnitt eller haft komplikationer under graviditet eller förlossning och där barnet och/eller kvinnan behöver följas upp och vårdas på sjukhuset.   

För mer information kontakta:  

Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, Charlotte.Hellsten@skane.se. 

BarnSäkert

BarnSäkert en modell för Barnhälsovården att identifiera psykosociala riskfaktorer i förskolebarns uppväxtmiljö och erbjuda tidigt stöd och hjälp i samarbete med förebyggande socialtjänst.

BarnSäkert innebär att alla föräldrar som kommer till barnavårdscentralen erbjuds fylla i ett frågeformulär vid olika tillfällen som ett led i att tidigt upptäcka psykosociala riskfaktorer (ekonomisk oro, nedstämdhet, extrem stress, riskbruk/missbruk av alkohol och våld i nära relationer) i små barns uppväxtmiljö. Om det blir utfall i någon eller flera av dessa riskfaktorer samtalar BHV-sjuksköterskorna öppet med föräldrarna om hur barnet och föräldrarna påverkas av detta samt guidar familjen till rätt stöd.

För att snabbt och enkelt guida familjerna vidare tar BHV-sjuksköterskan hjälp av resurspaletten. Resurspaletten innehåller information om stödinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Familjeterapeuterna Syd står med på resurs paletten tillsammans med flera andra.

Metoden BarnSäkert införs brett i Skåne

Publicerad: 19 mars 2026 12:00

BarnSäkert, en evidensbaserad metod som hjälper barnhälsovården att tidigt upptäcka riskfaktorer i familjer, breddinförs i Region Skåne. Genom att erbjuda föräldrar att svara på frågor om bland annat nedstämdhet och extrem föräldrastress kan familjer och barn som behöver stöd få hjälp tidigare.

– Barnhälsovården når nästan alla barn i åldern 0–5 år. Att BarnSäkert är en del av BVC:s ordinarie arbete gör att metoden har goda förutsättningar för att tidigt fånga upp risker som kan påverka barnens utveckling, säger Malin Skoog, hälso- och sjukvårdsstrateg som tillsammans med Emma Nilsson är regional koordinator för implementeringen av BarnSäkert.

BarnSäkert innebär att föräldrar erbjuds att svara på ett frågeformulär vid sex hälsobesök på barnavårdscentralen – från sex veckor upp till fyra års ålder. Formuläret innehåller frågor som rör bland annat våld i nära relationer, nedstämdhet, ekonomisk oro, riskbruk eller missbruk av alkohol samt extrem föräldrastress. Under 2026 och 2027 kommer alla barnavårdscentraler i Skåne att börja arbeta med metoden. 

Ett av huvudmålen med BarnSäkert är att skapa en möjlighet att prata om ämnen som många föräldrar annars inte skulle ta upp. Genom frågorna kan både risk- och skyddsfaktorer identifieras och familjer och barn som behöver stöd kan få hjälp tidigt. Att ställa samma frågor vid flera besök gör också att föräldrar kan ta upp känsliga ämnen när de känner sig redo.

– Erfarenheter från tidigare forskningsstudier visar att sjuksköterskor som har använt BarnSäkert känner en större trygghet att möta familjer med psykosociala problem. Frågorna i BarnSäkert ger dem verktyg för att kunna ta upp svåra ämnen med föräldrarna och hjälper till att öppna upp för viktiga och svåra samtal, särskilt med pappor, säger Emma Nilsson.

Om en riskfaktor upptäcks ska sjuksköterskorna snabbt kunna guida föräldrar vidare så att barnen och familjen får det stöd som behövs utanför BVC. För att underlätta detta har varje kommun i Skåne tagit fram en egen ”resurspalett” med kontaktuppgifter till lokala, regionala, nationella och civilsamhällesaktörer. Paletten täcker allt från familjerådgivning och ekonomiskt stöd till tobaksavvänjning och kvinnojour.

– Tätare samverkan mellan socialtjänst och BVC bidrar förhoppningsvis också till att färre barn riskerar att hamna i kläm mellan olika system och istället får det stöd de behöver så tidigt som möjligt, säger Ulrika Johansson, som representerar den förebyggande socialtjänsten och är regional samordnare för Skånes kommuner. 

Fakta 

• Knappt 40 skånska BVC-enheter deltog i pilotprojekt med BarnSäkert under 2024 och 2025. Efter projektet, som utvärderades av Lunds universitet , beslutade Region Skåne om ett breddinförande i hela Skåne som ett led i att främja barns rätt till en god och jämlik hälsa.  

• Införandet av BarnSäkert är en komplettering till barnhälsovårdsprogrammet. Inom Region Skåne finns fler satsningar för att främja barns rätt till en god och jämlik hälsa. Ett exempel är Child check, ett verktyg som används på akutmottagningarna för att fånga upp barn och unga som far illa. Nytt verktyg i vården ska fånga upp fler barn och unga som far illa - Skånes universitetssjukhus Sus  

• Metoden bygger på en amerikansk modell (SEEK – Safe Environment for Every Kid) och har anpassats till svenska förhållanden av forskare vid Uppsala universitet. BarnSäkert används redan i ett tiotal regioner i landet.  

Läs mer: BarnSäkert - Vårdgivare Skåne 

Digital samtalsgrupp för strokedrabbad

Vi erbjuder digital samtalsgrupp till dig som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroke har medfört. Du är välkommen i Digitala samtalsgruppen för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi är en öppen grupp som möts digitalt fem torsdagar i sträck. Du kan välja att delta vid enstaka tillfällen om du inte kan eller vill delta vid samtliga tillfällen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Ämnen som berörs är hur stroken kan påverka oss t.ex skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Vi delar med oss av erfarenheter hur man kan motarbeta negativa spiraler. Vi delar information om vilka möjligheter som finns till rehabilitering när vården inte erbjuder dig mer hjälp och stöd. Samtalsledare är Johan Hagström och Sofia Idarsdotter. Här delar Johan med sig av sin resa Livet efter stroke

Välkommen med din bokning.

Anmäl dig här - välj videosamtal som plats!

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här