När ditt barn använder AI som samtalspartner - En kort guide för föräldrar

AI-tjänster som ChatGPT, Snapchat AI och andra chattverktyg har blivit en del av många barns och ungdomars vardag. Barn använder AI för läxor, råd, konflikter, känslor eller bara för att ha någon att skriva med. AI kan vara hjälpsamt, men det är viktigt att barn förstår att AI inte är en människa, inte alltid har rätt och inte kan ersätta föräldrar, vänner eller professionellt stöd.

Varför barn använder AI

Barn kan vända sig till AI för att:

• få snabba svar,

• slippa känna sig dömda,

• prata om sådant som känns pinsamt,

• sortera tankar och känslor,

• få hjälp innan de vågar prata med en vuxen.

Det behöver inte betyda att något är fel. Men om barnet använder AI för svåra känslor, relationer eller viktiga beslut behöver vuxna finnas nära.

Vad AI kan vara bra för

AI kan hjälpa barnet att:

• förstå skoluppgifter,

• formulera tankar,

• förbereda svåra samtal,

• hitta ord för känslor,

• få idéer kring vardagliga problem.

Men AI ska ses som ett verktyg – inte som en trygg vuxen.

Viktiga risker

Som förälder behöver du känna till att AI kan:

• ge råd som låter säkra men är fel,

• förstärka barnets oro eller ensamhet,

• få barnet att dela privat information,

• bli en ersättning för mänskliga samtal,

• påverka beslut om relationer, hälsa eller familjeproblem.

Prata nyfiket – inte kontrollerande

Börja med frågor som visar intresse:

“Har du använt AI för att få råd någon gång?”

“Vad brukar du fråga AI om?”

“Har du fått något svar som kändes konstigt eller obehagligt?”

“Finns det saker som är lättare att skriva till AI än att säga till en vuxen?”

Om du börjar med förbud finns risk att barnet fortsätter i hemlighet. Försök först förstå hur barnet använder AI.

Fem råd till dig som förälder

1. Var nyfiken först
   Fråga vad barnet gör och varför det känns hjälpsamt.

2. Prata om skillnaden mellan AI och människor
   AI kan ge förslag, men människor kan ta ansvar, trösta och förstå sammanhang.

3. Sätt gränser för privat information
   Barn bör inte dela namn, adress, skola, bilder, lösenord eller känsliga familjeuppgifter.

4. Lär barnet att dubbelkolla viktiga råd
   Frågor om hälsa, relationer, hot, våld, sex, självskada, pengar eller juridik ska alltid tas med en vuxen.

5. Visa att barnet kan komma till dig
   Säg att barnet får prata med dig även om det redan har frågat AI.

Enkel familjeregel

En bra regel kan vara:

“Om frågan är viktig på riktigt, ska en människa vara med.”

Ni kan också komma överens om att barnet berättar om AI ger svar som känns skrämmande, pressande eller obehagliga – och att du som vuxen lovar att lyssna innan du reagerar.

När bör du reagera?

Var extra uppmärksam om barnet:

• använder AI mycket på nätterna,

• isolerar sig från familj och vänner,

• säger att AI förstår bättre än människor,

• använder AI vid stark oro, nedstämdhet eller självhat,

• blir hemlighetsfullt kring sin AI-användning,

• följer råd från AI utan att prata med vuxna.

Vid oro för psykisk ohälsa, självskada, våld, övergrepp eller allvarlig utsatthet bör barnet få stöd av en vuxen och vid behov professionell hjälp.

Sammanfattning

AI kan vara ett användbart verktyg, men barn behöver vuxna som hjälper dem att förstå, begränsa och värdera svaren.

Kom ihåg:

• Fråga nyfiket.

• Undvik skam och skuldbeläggning.

• Sätt gränser för privat information.

• Prata om när AI inte räcker.

• Sök hjälp vid allvarlig oro.

AI kan ge svar. Men barn behöver människor som lyssnar, bryr sig och tar ansvar.

Vad finns för stöd till föräldrar i samband med att barn får NPF diagnos?

Vi är en familj med två barn, 9 och 7 år. Vår äldste son har nyligen fått diagnosen autism. Vi har sedan en tid upplevt utmaningar med sonen och sökte hjälp på BUP för utredning. Vi har fått stöd av BUP som föräldrar men det finns mer att önska. Vi undrar vad ni kan hjälpa oss föräldrar med på kommunens Familjerådgivning? Vi behöver stöd i vår kommunikation om bemötande av vår son.

Tack för ert förtroende. Jag börjar mitt svar att skriva att ni inte är ensamma om utmaningen. Det kanske inte är någon tröst, men kan ge er känslan av sammanhang. Föräldrar till barn med olika funktionsvariationer känner sig ofta ensamma. De behöver få känna sig som en grupp där de kan ge uttryck för frågor, dilemman och söka kunskap. Ofta i varandras erfarenheter. Mitt svar är att Familjerådgivning hjälper föräldrar med barn med NPF att få bättre dialog om både olikheter och områden man är överens om i bemötande av sina barn. Tillsammans med familjerådgivaren sätter paret ord på känslor och erfarenheter som underlättar dialogen även på hemmaplan. Vi ser också att paret kan få fördjupad förståelse av varandras svaga punkter i föräldraskapet. Det kan i de flesta fall underlätta i arbetet med barnet, till exempel om tålamodet tryter för den ena så kan föräldern med större tålamod ta över uppgiften. Par berättar ofta för oss familjerådgivare om hur hjälpsamt samtalen har varit för dem på grund av ensamheten, att få ett rum och en utomstående att prata med om det som annars inte är möjligt att prata om. Erfarenheten av att vara ensam och avvikande jämfört med andra familjer och deras barn gör att mötet med professionell familjerådgivare skingrar ensamhet. Kunskap om NPF hos familjerådgivaren är viktig för föräldrar som söker hjälp. Ta reda på vad familjerådgivaren vet om NPF och hur stor erfarenhet hen har av NPF. I de flesta fall besitter professionella idag en bred och stor erfarenhet men det kan trots det skilja sig åt. Därför är det viktigt att välja sin familjerådgivare.  Vi lägger till text nedan som är hämtad ur Kunskapsguiden via ChatGPT.

Text: Johan Hagström, Verksamhetschef och legitimerad Psykoterapeut i Par och Familjeterapi.

Föräldrastöd i samband med att barn får NPF-diagnos

När ett barn får en neuropsykiatrisk diagnos, exempelvis ADHD eller autism, väcks ofta många känslor hos föräldrarna. För vissa innebär diagnosen en lättnad – äntligen finns en förklaring till svårigheter som familjen länge kämpat med. För andra kan beskedet väcka oro, sorg, skuld eller osäkerhet inför framtiden. Föräldrastöd i denna situation handlar därför inte bara om kunskap om diagnosen, utan också om att hjälpa familjen att anpassa sig till en ny verklighet.

Vanliga reaktioner hos föräldrar

Många föräldrar beskriver att de går igenom en form av krisprocess. De kan känna:

• Lättnad över att få svar.

• Oro för barnets framtid.

• Skuld och självkritik.

• Ilska över att hjälp dröjt.

• Trötthet efter många års kamp.

• Osäkerhet kring hur de ska bemöta sitt barn.

Dessa reaktioner är normala och behöver få utrymme att bearbetas.

Vad behöver föräldrarna?

Kunskap och förståelse

Föräldrar behöver få information om vad diagnosen innebär i praktiken. Fokus bör ligga på både barnets styrkor och svårigheter. Kunskap minskar ofta känslan av maktlöshet. Socialstyrelsen betonar vikten av tidiga insatser och stöd till familjen utifrån behov, även innan eller i anslutning till diagnosprocessen.

Emotionellt stöd

Föräldrar behöver möjlighet att prata om sina känslor utan att bli dömda. Samtal kan erbjudas genom habilitering, familjebehandling, familjerådgivning eller föräldragrupper.

Praktisk vägledning

Många familjer behöver hjälp med:

• Kontakter med skola och förskola.

• Ansökningar om stödinsatser.

• Struktur i vardagen.

• Konflikthantering hemma.

• Anpassningar kring sömn, rutiner och fritid.

Stöd i föräldraskapet

Föräldrastödsprogram och föräldragrupper ger möjlighet att lära sig strategier för att bemöta barnets behov och samtidigt träffa andra i liknande situationer. Föräldrastöd rekommenderas som en viktig insats inom vård och socialtjänst.

Familjens relationer påverkas

När ett barn har omfattande behov riskerar syskonrelationer, parrelationen och föräldrarnas egen återhämtning att hamna i skymundan. Föräldrastöd bör därför omfatta hela familjesystemet:

• Hur påverkas syskonen?

• Hur kan föräldrarna samarbeta kring barnet?

• Hur kan familjen skapa balans mellan krav och återhämtning?

• Hur kan barnets styrkor lyftas fram i vardagen?

Ett styrkebaserat perspektiv

Diagnosen ska inte definiera barnet. Föräldrastödet behöver hjälpa familjen att se både utmaningar och resurser. Många barn med NPF har exempelvis stark kreativitet, uthållighet inom intresseområden, detaljseende, rättvisekänsla och problemlösningsförmåga. Ett styrkebaserat förhållningssätt stärker både självkänslan hos barnet och hoppet hos föräldrarna.

Sammanfattning

Att få en NPF-diagnos innebär ofta en omställning för hela familjen. Ett gott föräldrastöd kombinerar kunskap, känslomässigt stöd och praktisk vägledning. Målet är att hjälpa föräldrarna att förstå sitt barn, hitta fungerande strategier i vardagen och stärka familjens tilltro till sin egen förmåga. När föräldrarna får stöd ökar också barnets möjligheter att utvecklas och må bra.

Olika behov av närhet och sexlust i sommar – hur gör vi?

Sommaren innebär ofta mer tid tillsammans och många par hoppas på ökad närhet och romantik. Men för par som varit tillsammans länge kan ledigheten också synliggöra skillnader i behov av närhet, intimitet och sex. Det är vanligt – och helt normalt. Många tolkar olikheter i sexlust som ett tecken på problem i relationen. Ofta handlar det istället om att människor fungerar olika. Den ena kan känna närhet genom fysisk kontakt och sexualitet, medan den andra främst behöver lugn, återhämtning och känslomässig kontakt för att lust ska uppstå.
Ett vanligt misstag är att göra frågan till en kamp om vem som har rätt. Istället behöver paret försöka förstå varandras perspektiv. Vad betyder sex för dig? Vad får dig att känna dig älskad? Vad ökar eller minskar din lust? Nyfikna samtal skapar större förståelse än argument. Det är också viktigt att skilja på närhet och sex. Kramar, handhållning, gemensamma promenader eller samtal på tu man hand kan stärka relationen utan att alltid behöva leda till sex. När all fysisk kontakt uppfattas som en inbjudan till sex riskerar närheten att minska.

Sommaren blir ofta bäst när förväntningarna uttalas i förväg. Vad hoppas vi på under ledigheten? Hur mycket egen tid behöver vi? Hur vill vi prioritera relationen? När sådana frågor diskuteras minskar risken för missförstånd och besvikelser. Skillnader i lust behöver inte lösas genom att någon förändrar sig. Det viktigaste är att båda känner sig sedda, respekterade och betydelsefulla. När press och skuld minskar brukar också möjligheterna till både närhet och intimitet öka. En lyckad sommar handlar ytterst inte om hur ofta man har sex, utan om att skapa ett klimat där båda känner sig trygga, uppskattade och nära varandra. Om behoven ser alltför olika ut och ni börjar må dåligt av det råder jag er att söka professionell hjälp. Ni kan välja att gå till en sexolog om problemen är specifikt sexuella. Ni kan välja familjerådgivning om det handlar om er parrelation eller andra relationer som stör den.

Hur planerar vi sommarsemester bäst med två barn under tio år för att undvika konflikter och tråkig stämning?

Semesterdrömmen – och verkligheten

Solen skiner, barnen skrattar, föräldrarna kopplar av och familjen skapar minnen för livet. Så ser ofta bilden av den perfekta sommarsemestern ut. Verkligheten ser dock inte alltid likadan ut. Många föräldrar vittnar om att semestern snarare innebär fler konflikter, mer stress och högre förväntningar än vardagen.

Särskilt familjer med barn under tio år ställs inför speciella utmaningar. Barn i denna ålder har begränsad förmåga att planera långsiktigt, reglera känslor och hantera besvikelser. Samtidigt befinner sig föräldrar ofta i en situation där de vill hinna vila, umgås, uppleva saker och skapa minnesvärda stunder – allt under några få veckor.

Resultatet blir lätt att både barn och vuxna går in i semestern med förväntningar som är svåra att uppfylla.

Men det finns goda nyheter. Forskning om familjeliv, barns utveckling och relationer visar att en lyckad semester sällan handlar om dyra resor eller avancerade aktiviteter. Det handlar snarare om realistiska förväntningar, god planering och en förståelse för hur barn fungerar.

Varför uppstår konflikter oftare under semestern?

Många föräldrar blir förvånade över att konflikterna ökar när alla egentligen ska vara lediga.

En viktig förklaring är att familjen plötsligt tillbringar betydligt mer tid tillsammans än vanligt. Under vardagen finns skola, arbete, fritidsaktiviteter och rutiner som skapar naturliga pauser mellan familjemedlemmarna. Under semestern försvinner många av dessa strukturer.

Barnen behöver fortfarande vuxnas uppmärksamhet, hjälp och vägledning. Samtidigt vill föräldrarna kanske läsa en bok, vila eller umgås med andra vuxna. När olika behov kolliderar uppstår irritation.

En annan faktor är att många familjer går in i semestern med höga förväntningar. Föräldrar tänker att barnen ska uppskatta aktiviteterna, vara glada och samarbeta. Barnen tänker kanske att de ska få göra precis vad de vill. När verkligheten inte motsvarar förväntningarna uppstår besvikelse.

Konflikter är därför inte ett tecken på att familjen fungerar dåligt. Tvärtom är de ofta en naturlig följd av att människor med olika behov lever tätt tillsammans under en längre tid.

Börja planeringen med rätt mål

När familjer planerar semester fokuserar de ofta på frågan:

”Vad ska vi göra?”

En mer hjälpsam fråga är:

”Hur vill vi ha det tillsammans?”

Skillnaden kan verka liten men är avgörande.

Många barn minns inte exakt vilka sevärdheter de besökte eller vilka aktiviteter som genomfördes. Däremot minns de stämningen. De minns om föräldrarna var stressade, om det fanns tid för skratt och om de själva kände sig delaktiga.

Innan semestern börjar kan familjen därför samlas och prata om vilka värden som ska prägla ledigheten.

Exempelvis:

• Vi vill ha lugn och mindre stress.

• Vi vill umgås mer tillsammans.

• Vi vill göra roliga saker men inte vara upptagna hela tiden.

• Vi vill att alla ska få komma till tals.

När målet blir gemenskap istället för prestation minskar risken för besvikelser.

Involvera barnen i planeringen

Barn under tio år har ett stort behov av att känna delaktighet. Delaktighet ökar motivationen och minskar motståndet.

Det betyder inte att barnen ska bestämma allt. Föräldrar behöver fortfarande ta ansvar för ekonomi, säkerhet och praktisk planering. Däremot kan barnen få inflytande över vissa delar.

Ett enkelt sätt är att låta varje familjemedlem välja en aktivitet.

Kanske vill ett barn bada, ett annat besöka en djurpark och en förälder göra en utflykt till naturen.

När alla får bidra skapas en känsla av rättvisa.

För yngre barn kan man använda bilder eller enkla listor där de får markera vad som verkar roligt.

Det viktigaste är inte att alla önskemål uppfylls utan att alla känner sig hörda.

Planera mindre än ni tror

Ett vanligt misstag är att försöka maximera semestern.

Föräldrar tänker:

”Nu när vi är lediga måste vi passa på.”

Konsekvensen blir ett schema som liknar arbetslivet.

Forskning kring stress visar att människor behöver återhämtning för att må bra. Detta gäller även barn.

Om varje dag innehåller utflykter, aktiviteter och transporter blir familjen snabbt trött.

En bra tumregel är att bara planera en huvudaktivitet per dag.

Om familjen ska till stranden kan det räcka som dagens stora händelse.

Om ni besöker ett nöjesfält behöver resten av dagen vara lugn.

Luft i schemat ger utrymme för spontanitet och minskar risken för konflikter.

Glöm inte barnens grundläggande behov

Många konflikter handlar egentligen inte om dåligt beteende.

De handlar om hunger, trötthet eller överstimulering.

Barn under tio år har fortfarande begränsad förmåga att hantera starka känslor när kroppen inte mår bra.

Tänk därför på:

• Regelbundna måltider.

• Tillräckligt med sömn.

• Pauser under dagen.

• Tillgång till vatten vid varmt väder.

• Möjlighet att dra sig undan ibland.

Många föräldrar känner igen situationen där ett barn får ett utbrott efter flera timmar på ett nöjesfält. Ofta är barnet inte trotsigt. Barnet är helt enkelt utmattat.

Ju bättre familjen tar hand om grundläggande behov, desto mindre energi behöver läggas på konflikthantering.

Behåll vissa rutiner

Semester betyder inte att alla rutiner måste försvinna.

Tvärtom mår många barn bra av förutsägbarhet.

Rutiner skapar trygghet och hjälper barn att förstå vad som väntar.

Det kan handla om:

• Frukost ungefär samma tid varje dag.

• Gemensam middag.

• Kvällsläsning.

• Regelbundna sovtider.

Naturligtvis kan rutinerna vara mer flexibla än under skolterminen. Men helt oreglerade dagar leder ofta till mer konflikter än frihet.

För barn är trygghet ofta viktigare än variation.

Hantera syskonkonflikter på ett klokt sätt

Syskon som tillbringar mer tid tillsammans kommer nästan alltid att bråka mer.

Det är normalt.

Föräldrar gör ibland misstaget att försöka stoppa varje konflikt.

Istället kan man se konflikter som träningstillfällen.

När barn bråkar om exempelvis spel, leksaker eller plats i bilen kan föräldern hjälpa dem att hitta lösningar istället för att omedelbart avgöra vem som har rätt.

Frågor som kan hjälpa är:

• Hur tänker du?

• Hur tänker din syster eller bror?

• Finns det någon lösning som fungerar för båda?

Samtidigt behöver föräldrar acceptera att vissa konflikter inte går att undvika.

Målet är inte en konfliktfri semester utan en familj som kan hantera konflikter på ett respektfullt sätt.

Ge varje barn egen tid

När två barn delar föräldrarnas uppmärksamhet uppstår lätt konkurrens.

Ett effektivt sätt att minska detta är att skapa korta stunder av individuell tid.

Det behöver inte vara avancerat.

En promenad med ett barn.
Ett glassbesök.
En stund på stranden.
En gemensam bok.

När barn får odelad uppmärksamhet minskar ofta behovet av att konkurrera eller provocera.

Många föräldrar blir förvånade över hur stor effekt tio eller femton minuter kan ha.

Glöm inte parrelationen

Föräldrar fokuserar ofta så mycket på barnens behov att relationen mellan de vuxna hamnar i bakgrunden.

Men barn påverkas starkt av stämningen mellan sina föräldrar.

Om de vuxna är stressade, irriterade eller oense märks det snabbt.

Därför behöver även föräldrar planera för egen återhämtning och tid tillsammans.

Kanske kan man turas om att ha ansvar för barnen.

Kanske kan släktingar hjälpa till någon kväll.

Även små stunder av vuxentid kan göra stor skillnad för hela familjen.

Sänk kraven på perfektion

Sociala medier har skapat en bild av semestern som något nästan magiskt.

Familjer visar glada barn, vackra stränder och lyckade utflykter.

Det som sällan syns är:

• Trötta barn.

• Syskonbråk.

• Regniga dagar.

• Föräldrar som tappar tålamodet.

När vi jämför vår verklighet med andras höjdpunkter riskerar vi att känna oss misslyckade.

Men den perfekta semestern existerar inte.

Alla familjer har konflikter.

Alla familjer blir ibland irriterade på varandra.

Alla familjer har dagar som inte blir som planerat.

Det avgörande är inte att undvika problem utan att kunna återhämta sig när de uppstår.

Vad gör vi när konflikten redan är där?

Trots god planering kommer konflikter att uppstå.

När det händer är det viktigt att vuxna försöker behålla lugnet.

Barn lär sig känsloreglering genom att se hur vuxna hanterar känslor.

Några användbara strategier är:

• Sänk rösten istället för att höja den.

• Bekräfta barnets känsla.

• Vänta med diskussioner tills alla lugnat sig.

• Fokusera på lösningar istället för skuld.

Exempel:

”Jag ser att du är väldigt arg just nu. Vi tar en paus och pratar om det om en stund.”

Ett sådant bemötande hjälper barnet att känna sig förstått samtidigt som föräldern behåller ledarskapet.

De bästa semesterminnena är ofta de enklaste

När vuxna tänker tillbaka på sin egen barndom handlar minnen sällan om dyra aktiviteter.

Ofta minns man:

• Kvällsdopp.

• Glass i solen.

• Kurragömma med syskon.

• Kortspelet i stugan.

• Samtalen vid matbordet.

Det är samma sak för dagens barn.

Relationen är viktigare än aktiviteten.

Barn behöver inte en perfekt semester.

De behöver vuxna som är närvarande, tillgängliga och tillräckligt lugna för att kunna njuta av tiden tillsammans.

Sammanfattning

Den bästa sommarsemestern för en familj med två barn under tio år handlar inte om att undvika alla konflikter. Konflikter är en naturlig del av familjelivet.

Istället handlar det om att skapa förutsättningar för god stämning genom realistiska förväntningar, lagom mycket planering och förståelse för barns behov.

När familjen planerar tillsammans, håller fast vid vissa rutiner, ger utrymme för vila och accepterar att allt inte behöver bli perfekt ökar chanserna att semestern blir både lugnare och mer meningsfull.

Det som barn oftast tar med sig från sommaren är inte antalet aktiviteter eller hur långt familjen reste. Det de minns är känslan av att få vara tillsammans med människor som tycker om dem.

Och kanske är det just där hemligheten bakom en lyckad familjesemester finns.

Familjerådgivning med subvention i Stockholm

Susann Steiger Sjöbom, Vasastan

Matilda Ekström Sundberg, Södermalm

Anette Isaksson, Östermalm

Våra nya medarbetare i höst tar emot Er på tre olika adresser i Stockholm. Se vår hemsida för mer information. Vi erbjuder tid inom en vecka. Vi kan ta emot på kvällstid och helger. Välkomna att boka tid

Familjerådgivning hjälper, så vänta inte för länge.

Familjerådgivning erbjuds till par och familjer som söker hjälp för relationsutmaningar. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos oss. Familjerådgivning varar oftast mellan 3-5 samtal och leder till förändring. I olika åldrar kan behoven i relationer och frågor som rör relationer se olika ut. Familjerådgivning har stark evidens i forskning (Kärlek & Hälsa, Ann-Marie Lundblad, 2005).

Till Familjerådgivningen kan Ni vända Er från 18 års ålder med undantag för vissa kommuner som godkänner att barn under 18 år kan delta i behandlingen. Ni kan vara par eller ha familjerelation som syskon eller föräldrar- vuxna barn som Ni söker hjälp för.

Vissa kommuner godtar ensamstående i behandling med relationsutmaningar. OBS! Gäller ej boende i kommunerna Danderyd, Ekerö, Sollentuna, Stockholm, Tyresö, Värmdö, Hörby, Skurup. Endast par enligt kommunens direktiv

Vissa kommuner godkänner att familjemedlem under 18 år får delta i behandlingen. Barn under 18 år får ej medverka vid samtal enligt Stockholm, Danderyd, Hörby, Skurup, Trelleborg, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Bjuv, Perstorp och Svalövs direktiv.

Det mesta är möjligt att reda ut på egen hand men ibland behöver man söka professionell hjälp. Exempel på sådana situationer som våra rådgivare möter i familjerådgivning:

• Svårigheter att lösa konflikter

• Olika syn på barnuppfostran och gränser

• Sömn och stressrelaterad problematik som påverkar relationer

• Föräldraskapet med utmaningar

• Bristande kommunikation i familjen

• Kris på grund av att något svårt har inträffat i familjen eller släkten

• Ombildade familjer, mina och dina barn

• Otrohet, sviktande lust och olika behov av intimitet

• Att hantera en ny fas i livet

• Svårigheter mellan generationer

• Om känslan att kärleken har tagit slut upptar Dig alltför mycket.

Ibland räcker det med ett samtal.

Vi har kommunala avtal för tjänsten Familjerådgivning med kommunala avtal till subventionerade priser i 25 kommuner i Sverige. Kravet för att kunna få del av subventionerade priset är att minst en av Er är folkbokförd i kommunen. Om anonymitet åberopas vid anmälan hos oss kommer familjerådgivaren att be om folkbokföringsinformation för att säkerställa att vi följer avtalet med Er kommun och folkbokföringslagen.

Vårdalternativ som erbjuds kvinnan efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus

Pressmeddelande 2 september

Behov och önskemål avgör vilket vårdalternativ som kvinnan får efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus. 

BB hemma: Innebär att barnmorskan kommer hem och ger vård i hemmiljö (samma kontroller och uppföljning som på sjukhuset). Kvinnan har kontakt med barnmorskan varje dag och efter behov. BB hemma erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning och bor i Malmö eller Lund.  

BB familj: Lättare BB-vård på sjukhuset, motsvarande den vård som ges i hemmiljö. Oftast är bemanningen lägre än på BB-avdelningen. BB familj erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning, inte bor så att man kan ta del av BB hemma eller vill stanna på sjukhuset. BB familj i Malmö är nu öppen även för kvinnor som fött barn i Lund. 

BB-avdelning: Fler uppföljningar och specialistvård på sjukhuset. Till BB-avdelningen kommer kvinnor som fått barn med kejsarsnitt eller haft komplikationer under graviditet eller förlossning och där barnet och/eller kvinnan behöver följas upp och vårdas på sjukhuset.   

För mer information kontakta:  

Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, Charlotte.Hellsten@skane.se. 

BarnSäkert

BarnSäkert en modell för Barnhälsovården att identifiera psykosociala riskfaktorer i förskolebarns uppväxtmiljö och erbjuda tidigt stöd och hjälp i samarbete med förebyggande socialtjänst.

BarnSäkert innebär att alla föräldrar som kommer till barnavårdscentralen erbjuds fylla i ett frågeformulär vid olika tillfällen som ett led i att tidigt upptäcka psykosociala riskfaktorer (ekonomisk oro, nedstämdhet, extrem stress, riskbruk/missbruk av alkohol och våld i nära relationer) i små barns uppväxtmiljö. Om det blir utfall i någon eller flera av dessa riskfaktorer samtalar BHV-sjuksköterskorna öppet med föräldrarna om hur barnet och föräldrarna påverkas av detta samt guidar familjen till rätt stöd.

För att snabbt och enkelt guida familjerna vidare tar BHV-sjuksköterskan hjälp av resurspaletten. Resurspaletten innehåller information om stödinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Familjeterapeuterna Syd står med på resurs paletten tillsammans med flera andra.

Metoden BarnSäkert införs brett i Skåne

Publicerad: 19 mars 2026 12:00

BarnSäkert, en evidensbaserad metod som hjälper barnhälsovården att tidigt upptäcka riskfaktorer i familjer, breddinförs i Region Skåne. Genom att erbjuda föräldrar att svara på frågor om bland annat nedstämdhet och extrem föräldrastress kan familjer och barn som behöver stöd få hjälp tidigare.

– Barnhälsovården når nästan alla barn i åldern 0–5 år. Att BarnSäkert är en del av BVC:s ordinarie arbete gör att metoden har goda förutsättningar för att tidigt fånga upp risker som kan påverka barnens utveckling, säger Malin Skoog, hälso- och sjukvårdsstrateg som tillsammans med Emma Nilsson är regional koordinator för implementeringen av BarnSäkert.

BarnSäkert innebär att föräldrar erbjuds att svara på ett frågeformulär vid sex hälsobesök på barnavårdscentralen – från sex veckor upp till fyra års ålder. Formuläret innehåller frågor som rör bland annat våld i nära relationer, nedstämdhet, ekonomisk oro, riskbruk eller missbruk av alkohol samt extrem föräldrastress. Under 2026 och 2027 kommer alla barnavårdscentraler i Skåne att börja arbeta med metoden. 

Ett av huvudmålen med BarnSäkert är att skapa en möjlighet att prata om ämnen som många föräldrar annars inte skulle ta upp. Genom frågorna kan både risk- och skyddsfaktorer identifieras och familjer och barn som behöver stöd kan få hjälp tidigt. Att ställa samma frågor vid flera besök gör också att föräldrar kan ta upp känsliga ämnen när de känner sig redo.

– Erfarenheter från tidigare forskningsstudier visar att sjuksköterskor som har använt BarnSäkert känner en större trygghet att möta familjer med psykosociala problem. Frågorna i BarnSäkert ger dem verktyg för att kunna ta upp svåra ämnen med föräldrarna och hjälper till att öppna upp för viktiga och svåra samtal, särskilt med pappor, säger Emma Nilsson.

Om en riskfaktor upptäcks ska sjuksköterskorna snabbt kunna guida föräldrar vidare så att barnen och familjen får det stöd som behövs utanför BVC. För att underlätta detta har varje kommun i Skåne tagit fram en egen ”resurspalett” med kontaktuppgifter till lokala, regionala, nationella och civilsamhällesaktörer. Paletten täcker allt från familjerådgivning och ekonomiskt stöd till tobaksavvänjning och kvinnojour.

– Tätare samverkan mellan socialtjänst och BVC bidrar förhoppningsvis också till att färre barn riskerar att hamna i kläm mellan olika system och istället får det stöd de behöver så tidigt som möjligt, säger Ulrika Johansson, som representerar den förebyggande socialtjänsten och är regional samordnare för Skånes kommuner. 

Fakta 

• Knappt 40 skånska BVC-enheter deltog i pilotprojekt med BarnSäkert under 2024 och 2025. Efter projektet, som utvärderades av Lunds universitet , beslutade Region Skåne om ett breddinförande i hela Skåne som ett led i att främja barns rätt till en god och jämlik hälsa.  

• Införandet av BarnSäkert är en komplettering till barnhälsovårdsprogrammet. Inom Region Skåne finns fler satsningar för att främja barns rätt till en god och jämlik hälsa. Ett exempel är Child check, ett verktyg som används på akutmottagningarna för att fånga upp barn och unga som far illa. Nytt verktyg i vården ska fånga upp fler barn och unga som far illa - Skånes universitetssjukhus Sus  

• Metoden bygger på en amerikansk modell (SEEK – Safe Environment for Every Kid) och har anpassats till svenska förhållanden av forskare vid Uppsala universitet. BarnSäkert används redan i ett tiotal regioner i landet.  

Läs mer: BarnSäkert - Vårdgivare Skåne 

Digital samtalsgrupp för strokedrabbad

Vi erbjuder digital samtalsgrupp till dig som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroke har medfört. Du är välkommen i Digitala samtalsgruppen för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi är en öppen grupp som möts digitalt fem torsdagar i sträck. Du kan välja att delta vid enstaka tillfällen om du inte kan eller vill delta vid samtliga tillfällen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Ämnen som berörs är hur stroken kan påverka oss t.ex skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Vi delar med oss av erfarenheter hur man kan motarbeta negativa spiraler. Vi delar information om vilka möjligheter som finns till rehabilitering när vården inte erbjuder dig mer hjälp och stöd. Samtalsledare är Johan Hagström och Sofia Idarsdotter. Här delar Johan med sig av sin resa Livet efter stroke

Välkommen med din bokning.

Anmäl dig här - välj videosamtal som plats!

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här

Två eldsjälar, en vision. Vi tar över där vården slutar!

Se filmen här

Två eldsjälar en vision.

För snart 2 år sedan råkade Johan ut för en stroke vilket gav honom sitt livs största utmaning. Men det man inte kunde förutspå var vad detta kom att leda till dvs startskottet till en satsning för att hjälpa andra med liknande utmaningar och en nyfunnen relation med en likasinnad individ. Johan Hagström, VD och verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd, hade svårt att se sig besegrad av sin sjukdom och valde att söka efter den bästa lösningen efter att allmänvården tog slut. Via sitt kontaktnät fann han Richard Stannå (PT Rick) på Diamond Gym för att påbörja sin resa tillbaka till livet. Ett litet steg i taget. Det blev snabbt tydligt att receptet för att lyckas skulle bli en kombination av vilja, tillit, tålamod, en tydlig målbild och ett noggrant val av personlig tränare.

Idag har Johan och PT Rick startat ett projekt där man tillsammans arbetar mer effektivt för att hjälpa och stötta dem i behov liksom dem som blivit bortprioriterade av vården. Att klara sig själv efter att man drabbats av stroke eller hjärnblödning är tufft men projektet riktar sig även till alla dem med andra mentala och fysiska utmaningar.

Söker du, eller någon annan som står dig nära, hjälp och stöttning i din/er kamp så finns Familjeterapeuterna och Diamond Gym redo att ta er under sina vingar. Vi börjar med ett enklare samtal för att ta reda på rådande situation, målsättning och behov. Du väljer din förstakontakt fritt. Antingen en samtalsterapeut/psykolog eller en licenserad personliga tränare (PT). Vi guidar dig rätt från start, ger dig stöttning hela vägen och levererar helheten som du behöver för att lyckas. Snabbare resultat fås alltid med en kombination av mental träning (terapi) och fysisk träning. Detta tillsammans med bättre levnadsvanor och en genomtänkt och anpassad kosthållning. Lider du av ångest, depression, stress, motivationsbrist, funktionshinder eller har råkat ut för stroke/hjärnblödning så kan det vara värt att kontakta oss för ett första samtal. En hållbar och långsiktig motivation, liksom rätt kunskap, är en viktig del för att lyckas oavsett dina utmaningar.

FAMILJETERAPEUTERNA (SAMTALSTERAPEUT & PSYKOLOG) Boka tid direkt: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking Email: johan@familjeterapeuterna.com eller info@familjeterapeuterna.com Hemsida: https://www.familjeterapeuterna.com Vi hälsar dig varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande samtal!

Våra mottagningar finns i:

Malmö Lund Kristianstad Helsingborg Växjö Nässjö Stockholm flera adresser Göteborg Uppsala Rättvik Värnamo Barcelona Köpenhamn

Kontakta oss på: DIAMOND GYM MALMÖ (GYM, PT, KOST & MENTAL COACHNING) Boka tid via formulär: https://www.diamondgym.se/kontakt Email: info@diamondgym.se Hemsida: https://www.diamondgym.se SMS: 0733 70 70 23 (PT Rick)

Video skapad av: althinmedia

Familjeterapeuterna Syd byter adress i city Malmö

Efter åtta år på Djäknegatan 2 i Malmö lämnar vi lokalen för att flytta till Adelgatan 21, Malmö och Hyllie Stationstorg 31 i Hyllie. Verksamheten har utvecklats under de åren i sådan riktning att förändring krävs. Vi anpassar verksamheten utifrån klienter, uppdragsgivare och medarbetares krav på oss. Vi når genom förändringen en flexibel, tillgänglig och uppdaterad miljö. Det är smidigare för personal och klienter att nå oss med allmänna kommunikationer oavsett om man kommer med flyg, buss, tåg. Vi når marknaden Öresund på ett mycket attraktivare sätt i ock med närheten till Öresundsbron. Vi har kvar citymottagningen tack vare Adelgatan 21 för att möta våra citybesökare och ankommande besök norrifrån. Vår hyresvärd Regus ger oss ett världsomspännande nätverk av kontorslösningar för medarbetar och klienter vilket gör det möjligt för oss att arbeta nutidsvänligt. Vi ser framemot att leverera en mer uppgraderad version av oss själva till våra klienter och grupper. Välkomna att Boka tid här