Familjerådgivning med subvention i Stockholm

Susann Steiger Sjöbom, Vasastan

Matilda Ekström Sundberg, Södermalm

Anette Isaksson, Östermalm

Våra nya medarbetare i höst tar emot Er på tre olika adresser i Stockholm. Se vår hemsida för mer information. Vi erbjuder tid inom en vecka. Vi kan ta emot på kvällstid och helger. Välkomna att boka tid

Familjerådgivning hjälper, så vänta inte för länge.

Familjerådgivning erbjuds till par och familjer som söker hjälp för relationsutmaningar. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos oss. Familjerådgivning varar oftast mellan 3-5 samtal och leder till förändring. I olika åldrar kan behoven i relationer och frågor som rör relationer se olika ut. Familjerådgivning har stark evidens i forskning (Kärlek & Hälsa, Ann-Marie Lundblad, 2005).

Till Familjerådgivningen kan Ni vända Er från 18 års ålder med undantag för vissa kommuner som godkänner att barn under 18 år kan delta i behandlingen. Ni kan vara par eller ha familjerelation som syskon eller föräldrar- vuxna barn som Ni söker hjälp för.

Vissa kommuner godtar ensamstående i behandling med relationsutmaningar. OBS! Gäller ej boende i kommunerna Danderyd, Ekerö, Sollentuna, Stockholm, Tyresö, Värmdö, Hörby, Skurup. Endast par enligt kommunens direktiv

Vissa kommuner godkänner att familjemedlem under 18 år får delta i behandlingen. Barn under 18 år får ej medverka vid samtal enligt Stockholm, Danderyd, Hörby, Skurup, Trelleborg, Helsingborg, Höganäs, Klippan, Bjuv, Perstorp och Svalövs direktiv.

Det mesta är möjligt att reda ut på egen hand men ibland behöver man söka professionell hjälp. Exempel på sådana situationer som våra rådgivare möter i familjerådgivning:

• Svårigheter att lösa konflikter

• Olika syn på barnuppfostran och gränser

• Sömn och stressrelaterad problematik som påverkar relationer

• Föräldraskapet med utmaningar

• Bristande kommunikation i familjen

• Kris på grund av att något svårt har inträffat i familjen eller släkten

• Ombildade familjer, mina och dina barn

• Otrohet, sviktande lust och olika behov av intimitet

• Att hantera en ny fas i livet

• Svårigheter mellan generationer

• Om känslan att kärleken har tagit slut upptar Dig alltför mycket.

Ibland räcker det med ett samtal.

Vi har kommunala avtal för tjänsten Familjerådgivning med kommunala avtal till subventionerade priser i 25 kommuner i Sverige. Kravet för att kunna få del av subventionerade priset är att minst en av Er är folkbokförd i kommunen. Om anonymitet åberopas vid anmälan hos oss kommer familjerådgivaren att be om folkbokföringsinformation för att säkerställa att vi följer avtalet med Er kommun och folkbokföringslagen.

Vårdalternativ som erbjuds kvinnan efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus

Pressmeddelande 2 september

Behov och önskemål avgör vilket vårdalternativ som kvinnan får efter förlossningen på Skånes universitetssjukhus. 

BB hemma: Innebär att barnmorskan kommer hem och ger vård i hemmiljö (samma kontroller och uppföljning som på sjukhuset). Kvinnan har kontakt med barnmorskan varje dag och efter behov. BB hemma erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning och bor i Malmö eller Lund.  

BB familj: Lättare BB-vård på sjukhuset, motsvarande den vård som ges i hemmiljö. Oftast är bemanningen lägre än på BB-avdelningen. BB familj erbjuds när kvinnan och barnet mår bra, har haft en normal graviditet och förlossning, inte bor så att man kan ta del av BB hemma eller vill stanna på sjukhuset. BB familj i Malmö är nu öppen även för kvinnor som fött barn i Lund. 

BB-avdelning: Fler uppföljningar och specialistvård på sjukhuset. Till BB-avdelningen kommer kvinnor som fått barn med kejsarsnitt eller haft komplikationer under graviditet eller förlossning och där barnet och/eller kvinnan behöver följas upp och vårdas på sjukhuset.   

För mer information kontakta:  

Charlotte Hellsten, verksamhetschef för kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus, Charlotte.Hellsten@skane.se. 

BarnSäkert

BarnSäkert en modell för Barnhälsovården att identifiera psykosociala riskfaktorer i förskolebarns uppväxtmiljö och erbjuda tidigt stöd och hjälp i samarbete med förebyggande socialtjänst.

BarnSäkert innebär att alla föräldrar som kommer till barnavårdscentralen erbjuds fylla i ett frågeformulär vid olika tillfällen som ett led i att tidigt upptäcka psykosociala riskfaktorer (ekonomisk oro, nedstämdhet, extrem stress, riskbruk/missbruk av alkohol och våld i nära relationer) i små barns uppväxtmiljö. Om det blir utfall i någon eller flera av dessa riskfaktorer samtalar BHV-sjuksköterskorna öppet med föräldrarna om hur barnet och föräldrarna påverkas av detta samt guidar familjen till rätt stöd.

För att snabbt och enkelt guida familjerna vidare tar BHV-sjuksköterskan hjälp av resurspaletten. Resurspaletten innehåller information om stödinsatser på nationell, regional och lokal nivå. Familjeterapeuterna Syd står med på resurs paletten tillsammans med flera andra.

Digital samtalsgrupp för strokedrabbad

Vi erbjuder digital samtalsgrupp till dig som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroke har medfört. Du är välkommen i Digitala samtalsgruppen för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi är en öppen grupp som möts digitalt fem torsdagar i sträck. Du kan välja att delta vid enstaka tillfällen om du inte kan eller vill delta vid samtliga tillfällen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Ämnen som berörs är hur stroken kan påverka oss t.ex skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Vi delar med oss av erfarenheter hur man kan motarbeta negativa spiraler. Vi delar information om vilka möjligheter som finns till rehabilitering när vården inte erbjuder dig mer hjälp och stöd. Samtalsledare är Johan Hagström och Sofia Idarsdotter. Här delar Johan med sig av sin resa Livet efter stroke

Välkommen med din bokning.

Anmäl dig här - välj videosamtal som plats!

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här

Två eldsjälar, en vision. Vi tar över där vården slutar!

Se filmen här

Två eldsjälar en vision.

För snart 2 år sedan råkade Johan ut för en stroke vilket gav honom sitt livs största utmaning. Men det man inte kunde förutspå var vad detta kom att leda till dvs startskottet till en satsning för att hjälpa andra med liknande utmaningar och en nyfunnen relation med en likasinnad individ. Johan Hagström, VD och verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd, hade svårt att se sig besegrad av sin sjukdom och valde att söka efter den bästa lösningen efter att allmänvården tog slut. Via sitt kontaktnät fann han Richard Stannå (PT Rick) på Diamond Gym för att påbörja sin resa tillbaka till livet. Ett litet steg i taget. Det blev snabbt tydligt att receptet för att lyckas skulle bli en kombination av vilja, tillit, tålamod, en tydlig målbild och ett noggrant val av personlig tränare.

Idag har Johan och PT Rick startat ett projekt där man tillsammans arbetar mer effektivt för att hjälpa och stötta dem i behov liksom dem som blivit bortprioriterade av vården. Att klara sig själv efter att man drabbats av stroke eller hjärnblödning är tufft men projektet riktar sig även till alla dem med andra mentala och fysiska utmaningar.

Söker du, eller någon annan som står dig nära, hjälp och stöttning i din/er kamp så finns Familjeterapeuterna och Diamond Gym redo att ta er under sina vingar. Vi börjar med ett enklare samtal för att ta reda på rådande situation, målsättning och behov. Du väljer din förstakontakt fritt. Antingen en samtalsterapeut/psykolog eller en licenserad personliga tränare (PT). Vi guidar dig rätt från start, ger dig stöttning hela vägen och levererar helheten som du behöver för att lyckas. Snabbare resultat fås alltid med en kombination av mental träning (terapi) och fysisk träning. Detta tillsammans med bättre levnadsvanor och en genomtänkt och anpassad kosthållning. Lider du av ångest, depression, stress, motivationsbrist, funktionshinder eller har råkat ut för stroke/hjärnblödning så kan det vara värt att kontakta oss för ett första samtal. En hållbar och långsiktig motivation, liksom rätt kunskap, är en viktig del för att lyckas oavsett dina utmaningar.

FAMILJETERAPEUTERNA (SAMTALSTERAPEUT & PSYKOLOG) Boka tid direkt: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking Email: johan@familjeterapeuterna.com eller info@familjeterapeuterna.com Hemsida: https://www.familjeterapeuterna.com Vi hälsar dig varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande samtal!

Våra mottagningar finns i:

Malmö Lund Kristianstad Helsingborg Växjö Nässjö Stockholm flera adresser Göteborg Uppsala Rättvik Värnamo Barcelona Köpenhamn

Kontakta oss på: DIAMOND GYM MALMÖ (GYM, PT, KOST & MENTAL COACHNING) Boka tid via formulär: https://www.diamondgym.se/kontakt Email: info@diamondgym.se Hemsida: https://www.diamondgym.se SMS: 0733 70 70 23 (PT Rick)

Video skapad av: althinmedia

Familjeterapeuterna Syd byter adress i city Malmö

Efter åtta år på Djäknegatan 2 i Malmö lämnar vi lokalen för att flytta till Adelgatan 21, Malmö och Hyllie Stationstorg 31 i Hyllie. Verksamheten har utvecklats under de åren i sådan riktning att förändring krävs. Vi anpassar verksamheten utifrån klienter, uppdragsgivare och medarbetares krav på oss. Vi når genom förändringen en flexibel, tillgänglig och uppdaterad miljö. Det är smidigare för personal och klienter att nå oss med allmänna kommunikationer oavsett om man kommer med flyg, buss, tåg. Vi når marknaden Öresund på ett mycket attraktivare sätt i ock med närheten till Öresundsbron. Vi har kvar citymottagningen tack vare Adelgatan 21 för att möta våra citybesökare och ankommande besök norrifrån. Vår hyresvärd Regus ger oss ett världsomspännande nätverk av kontorslösningar för medarbetar och klienter vilket gör det möjligt för oss att arbeta nutidsvänligt. Vi ser framemot att leverera en mer uppgraderad version av oss själva till våra klienter och grupper. Välkomna att Boka tid här

Seniormässan Malmö 23-24 april 2025

Vi är en av utställarna på Seniormässan i Malmö 2025. Vår intention på mässan är att informera om vårt utbud av tjänster och samtala med mässbesökare om relationer i mogen ålder.

Vi har avtal med 23 kommuner i Sverige att erbjuda Familjerådgivning till subventionerade priser. I Familjerådgivning ges möjlighet att samtala med professionell rådgivare om relationsutmaningar i parrelationen och familjerelationer. I mogen ålder lever vi med kontaktytor till flera generationer samtidigt. Barn och barnbarn upptar vår tid till stor glädje och oro. Föräldragenerationen börjar nå hög ålder och får större behov av stöd och tillsyn. Det är en fantastisk period som man lever i när många behöver en, samtidigt som det ställer krav på oss. Det är ovanligt att parrelationen går ostörd ur fasen och man behöver söka råd och stöd ifrån en utomstående part. Då finns vi som en resurs.

Vi har möjlighet att ge mässbesökare gratis entre till mässan. Ni klickar på länken nedan för att kunna ta del av erbjudandet. Välkomna att besöka oss i monter A:44

Gratis entré till Seniormässa Malmö 2025

Röster om åldrande

“Jag tycker att det är tufft att åldras på ett sätt men det finns också en stor trygghet och glädje i det. Man känner sig erfaren och relativt klok och det finns nästan ingenting man blir osäker och rädd för längre. Erfarenhet gör en orädd. Allt kan man lösa och om man inte kan det själv så frågar man någon. Man blir också snällare på något sätt. Både mot sig själv och andra. På ett sätt blir man lite egoistisk samtidigt som man värderar andra människor mer än tidigare. Man blir också väldigt omtänksam om dem man älskar och som älskar en. Man väljer sina fighter på ett helt annat sätt när man är äldre. Man vet att det är så mycket och så många människor som det inte är lönt att lägga sin dyrbara tid och energi på.”

Anna Bystedt

“Den största utmaningen är kroppens oförmåga att inte kunna göra allt som tidigare. Det bästa med att bli äldre är för mig att slippa jämföra mig utan bli den jag är i mig själv. Tryggare, säkrare och generös emot både mig själv och andra”

Anonym

Livets fasväxling - en blogg om åldrandet med David Fouladi

När ens livsroll förändras

Att bli äldre och åldras är ofrånkomligt, det sker bokstavligen varje sekund. Framför allt ser man det på det yttre. Man känner kanske inte längre igen sig när man kollar sig i spegeln, “vem är den där gamlingen som tittar på mig?” kanske man tänker. Det är inte heller ovanligt att man känner sig mycket yngre än vad man är, men blir smärtsamt påmind om att kroppen inte längre klarar av rörelser man tidigare lyckats med smärtfritt. Det kan också bli en krock i mötet med omgivningen, där “ungdomen” glorifieras till den grad att man kanske frågar sig “får jag ens se ut att vara i min egen ålder” eller “är jag ens önskad i min bransch längre”? Man kanske upplever sig utdömd till det yttre, fast man vet att man fortfarande har massor kvar att ge, och att erfarenheterna genom livet har gjort en mer stabil och trygg i både nya och olika situationer och i mötet med nya människor.

Ett annat sätt att se på livet och åldrandet är att titta på förändringarna vi upplever i livsfaser, eller kanske snarare rollförändringar genom livet. Vi går från att tillhöra någon annan (föräldrar eller annan vårdnadshavare), till att bryta oss loss i olika etapper såsom tonårstid och vuxenblivandet efter studenten för att bli våra egna. Vi skaffar oss olika erfarenheter genom resor, studier, arbete och människorna vi träffar längs vägen. För många övergår dock denna resa där en själv är i främsta rum till att finnas till för andra. Både partner och barn, och kanske till och med barnbarn. Detta är en resa som både får praktiska yttre konsekvenser men likväl inre. Helt plötsligt tar en ny fas av inre bearbetning form. Frågor ställs kring den egna uppväxten och relationen till sina egna föräldrar, till att inte längre bara leva för en själv utan främst för någon annan. Både en berikande men också krävande resa, och för vissa kan den till och med kännas kvävande. Tiden går dock och de flesta anpassar sig till sina nya roller utan större svårigheter. Men när barnen inte längre är i behov av en, flyttar ut och kanske till och med bildar egna familjer, vad händer då? Vem är man då, och vad ska man göra av sitt liv? Vad ska man prioritera? Ska man ta upp det egna livsprojektet som gick i dvala för 20 år sedan eller är det en helt egen ny livsfas som tar vid med sin egen rätt? “Vitt (grått) hår är en ärekrans” står det i Ordspråksboken 16:31. Även om många kanske färgar bort de där gråa hårstråna och försöker hålla sig unga så länge som möjligt, samtidigt som åldern snarare ses som en belastning i många branscher än fart och nytänkande, står symboliken för något. Nämligen livserfarenhet. Man vet vad som funkar och inte. Livserfarenheten är en skatt, ovärderlig och som tar en livstid att erövra, men vad ska man göra med den sen? Hur förvaltar man den på bästa sätt, och vilka sammanhang? Kanske kan man bli vägledare åt de som ännu försöker hitta sin plats på jorden? Vem vet hur livet ter sig, och det slutar inte vara spännande just för att man blivit äldre.

Se åldrandet som en gåva och med tacksamhet, både för dig och för andra!

Hur löser vi konflikten - familjerådgivare Johan Hagström svarar

Under helgen har bråken mellan mig och min partner eskalerat. Vi har bråkat om hur vi prioriterar olika i relationen, tjafsat över tvätt och grälat, om egentligen små saker som vem som ska gå ut med skräpet eller köra vår yngsta till fotbollsträningen, på ett sätt som får mig att fundera på om vi kan fortsätta leva tillsammans. Hur löser vi det?

Tack för din fråga. För det första vill jag säga att helger och särskilt storhelger är utmanande för de flesta familjer. De ställer höga krav på att alla i familjen ska umgås, vara glada och må bra. Om man har gnissel sedan tidigare i relationer så riskerar det att bli uppenbart vid storhelger och glädjen uteblir. Alla i familjen märker att stämningen blir låg eller genom högljudda bråk och blir ledsna. Det syns och hörs oftast på en eller flera i familjen. Mitt råd är att prata med varandra om det som hände i julas för att se vad som går att reda ut. I samtalen med varandra ska ni uttrycka er med ”jag”- budskap för att undvika att gå i försvar. Till exempel ”Jag tycker” eller” jag upplever” och sedan levererar du ditt budskap. Avsluta med att öppna upp för en dialog genom att fråga, vad tycker du?

Om det är svårt att prata med din partner om det som du har upplevt, så är mitt andra råd att kontakta en privat eller er kommuns familjerådgivning för att ta hjälp med att kommunicera med varandra. Det kan öppna upp för samtal om vad som ligger bakom konflikten. Hos familjerådgivare får ni verktyg att få en vettig dialog er emellan. Ni får hjälp med att prata om era avsikter med relationen och eventuella olikheter och sätt att hantera dem i relationen. I bästa fall så ger familjerådgivaren er den viktigaste nyckeln i all konflikthantering som är, att det är inte individen som ska ändra sig utan ert samspel. Det brukar lösa upp det som underblåser konflikten, och ni börjar prata om sakfrågan istället. I samtalen hemma ska ni avsätta lagom mycket tid. Det ska varken vara för mycket eller för lite. Mitt råd är max 45 minuter rättvist fördelade mellan er. Avgränsa vad ni ska prata om under samtalet. Bygg in stopp/paus-signal som ni använder om det blir för känslosamt. Skiljs åt i god anda tex genom att ge beröm för att ni har lyckats prata med varandra. Planera in nästa tillfälle för samtal och vad ni önskar att ta upp då. På så sätt skapar ni mötesplatser, tidsbegränsad samvaro och respekt för varandras olika upplevelser av er gemensamma relation. Lycka till.

Vad innebär det att gå in i relation - på ett existentiellt plan?

Med livet som insats

Vad innebär det att gå in i relation - på ett existentiellt plan? Vad gör vi med detta vårt enda liv vi fått; våra få timmar, dagar och år här på jorden? Ju äldre man blir desto mer uppskattar i alla fall jag varje dag jag får till skänks. Livet är bräckligt. Ingen vet hur lång tid vi har innan vi fullbordat vårt lopp. Min lärare i religionspsykologi sa i början av min teologiutbildning att “när ni går dessa kurser är det lätt att bara se hur många högskolepoäng varje kurs ger er, men se det istället som veckor av era liv som ni investerar i kurserna”. Som tjugoåring kunde jag inte riktigt greppa vidden av dessa ord, att ibland tänka “ekonomiskt” kring livet som är ovärderligt. Insikten om att tiden är kort hade ännu inte blivit en realitet i mitt liv och vilket ansvar det för med sig när man tänker efter. Ett etiskt ansvar. Ett etiskt ansvar att på ett gott sätt förvalta dels våra egna liv, men också de som blivit anförtrodda åt oss. Här ligger det nästan en självklarhet i att det gäller barn som kommer till världen, men det gäller likväl de som frivilligt och medvetet blivit anförtrodda oss. Här ryms såklart många olika relationsformer, men den det speciellt berör är partnerrelationen. Här finns genomgående i relationen oftast ett livslångt perspektiv om inget annat blir överenskommet - tidshorisonten är tills döden skiljer oss åt. Vi går alltså in i relationen med livet som insats. Den människa som vill dela sitt liv med en har alltså valt att dela sin intjänade ekonomi med en, sina drömmar som kanske byggts upp och närts under flera år, sina allra svagaste stunder av inre och yttre kamp eller förlust av närstående, sina tråkigaste stunder av tristess i exempelvis timslånga seriekollande på Netflix, men framförallt i de lyckligaste stunder där livet blommar ut. De skrattfyllda enkla stunderna när grannen gjorde något komiskt eller ett kärleksfullt sms till de livsomvälvande lycksaliga stunderna som när den första gemensamma bostaden införskaffats eller vid förlovning.

David Fouladi, familjerådgivare

Allt detta har alltså någon valt att dela med just en själv och inte med någon annan. Förstår vi storheten i detta? Jag tror inte att insikten är så levande när vardagen rullar på bland skolskjuts, matlagning, busspendling, läxläsning, tidningsscrollande och renovering. Jag tror att vi tyvärr i allt det här för lätt tar vår partner för självklar och omedvetet föreställer oss att den andra finns till för vår skull (som det såklart också är) men att vi också finns till för den andres skull i lika hög grad. Hur skulle det vara att leva med en målsättning i att varje dag få bidra till att ens partner får ut eller uppleva något livgivande eller livsberikande? En kram, ett lyssnande öra, ta över tvättjobbet, köpa med hens favoritfrukt från ICA som är i säsong nu eller uttrycka en tacksamhet för vad den andra betyder i ens liv. Allts som stärker kärleken och samhörigheten.

Som familjerådgivare möter jag alla typer av par, många som varit gifta/sambo eller tillsammans längre än vad jag själv har levt. Tiden i sig avgör dock inte alltid kvaliteten på relationen, det är inte per automatik en kavlitetsmarkör, utan kvaliteten avgörs av hur vi behandlar det vi har. Den judiske filosofen Martin Buber skriver i sin bok “Distans och relation” om vikten av att emellanåt stanna upp och ta ett steg tillbaka i tillvaron. För när vi pausar tempot, tar lite distans för att kunna få en bättre överblick och faktiskt begrundar våra liv, vår partner och det vi faktiskt har (och inte saknar), det är då relationen stärks för då får vi en chans att låta det påverka vårt inre och vi kan förstå hur mycket allt betyder för oss, vilket kan leda till att vårt framtida levnadssätt och handlande kan förändras. Man kan likna det vid att står man väldigt nära en tavla så kan man se de enskilda färgerna tydligt och penseldragen, men tar man några steg bak kan man faktiskt se vad målningen föreställer, beundra den och märka hur bildens motiv fångar oss och kanske även påverkar oss och väcker känslor.

Min tanke är sammanfattningsvis att låta insikten om vad du och din partner faktiskt har investerat i varandra påverka hur ni behandlar varandra och lever era liv. Gör det genom att pausa och skapa distans till “vardagslunken”, alltså kliv några steg bort från tavlan, t.ex. att gå ut på den där dejt-nighten, gå skogspromenaden eller bara stäng av tv:n sista timmen innan läggdags och njuta av varandras närvaro som aldrig annars blir av för att kunna begrunda, uppskatta och uttrycka tacksamhet för varandra. Där ökar upplevelsen av livskvalite, kärlek och vissheten om att insatsen blev rätt.