Klimakteriet är en naturlig del av livet, men upplevelsen varierar mycket från person till person. För vissa innebär perioden lindriga förändringar, medan andra får besvär som tydligt påverkar sömn, arbete, relationer och livskvalitet. Därför är det viktigt att kvinnors erfarenheter tas på allvar och att kunskapen om klimakteriet ökar. Det finns hjälp att få, och rätt stöd kan göra stor skillnad.

De hormonella förändringarna kan börja flera år före den sista menstruationen. Denna period kallas förklimakteriet eller perimenopaus. Vanliga symtom är värmevallningar, svettningar, sömnsvårigheter, humörsvängningar, irritation, hjärndimma, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och ökad stresskänslighet. Även torra slemhinnor, förändrad sexlust samt besvär från leder och muskler kan förekomma.

Eftersom flera av symtomen också kan uppträda vid exempelvis depression, långvarig stress, utmattning eller andra medicinska tillstånd behövs en individuell och bred bedömning. Det är viktigt att varken automatiskt förklara alla besvär med klimakteriet eller förbise hormonella förändringar som en möjlig bidragande orsak.

En helhetssyn på hälsan

Under klimakteriet kan levnadsvanorna få stor betydelse för välbefinnandet. Regelbunden rörelse, näringsrik mat, goda sömnvanor, återhämtning och minskad alkoholkonsumtion kan bidra till bättre hälsa. Samtidigt ska livsstilsråd inte formuleras så att kvinnan upplever att hon själv bär skulden för sina symtom.

Många befinner sig dessutom i en krävande livsfas. Ansvar för barn eller tonåringar, åldrande föräldrar, arbete, ekonomi och påfrestningar i nära relationer kan sammanfalla med kroppens hormonella förändringar. Klimakteriebesvär och yttre belastningar kan då förstärka varandra.

Behandlingen behöver anpassas efter vilka symtom som finns, hur mycket de påverkar vardagen och kvinnans medicinska förutsättningar. För vissa kan menopausal hormonbehandling vara aktuell, särskilt vid besvärande värmevallningar och svettningar. För andra passar hormonfri behandling bättre. Antidepressiva läkemedel kan vara motiverade vid depression eller ångest och kan i vissa fall även användas mot värmevallningar, men de ersätter inte behovet av en omsorgsfull bedömning. Valet av behandling bör alltid göras tillsammans med läkare.

KBT och ACT som stöd under klimakteriet

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara ett värdefullt stöd under övergångsåldern. Terapin tar inte bort de hormonella förändringarna, men kan hjälpa kvinnan att hantera sömnsvårigheter, oro, nedstämdhet, stress och reaktioner på kroppsliga symtom. Målet är ofta att minska besvärens påverkan och stärka förmågan att leva på ett hållbart sätt.

När en person söker terapi finns det ofta känslor eller kroppsliga upplevelser som hon helst vill bli av med, exempelvis oro, irritation, nedstämdhet eller obehaget vid en värmevallning. I KBT undersöker man hur tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden påverkar varandra. Därefter utvecklas mer hjälpsamma sätt att möta situationerna.

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, är en form av KBT som betonar psykologisk flexibilitet. I stället för att lägga all kraft på att kontrollera eller undvika obehag tränar man på att:

uppmärksamma tankar och känslor utan att automatiskt styras av dem
ge utrymme åt sådant som inte går att förändra i stunden
identifiera vad som är viktigt i livet
handla i riktning mot sina värderingar, även när livet är krävande.

ACT erbjuder breda förhållningssätt som kan användas i olika situationer – hemma, på arbetet och i nära relationer. Det kan vara särskilt värdefullt när kroppen förändras och tidigare sätt att hantera stress inte längre fungerar lika väl.

Acceptans betyder i detta sammanhang inte att ge upp eller att avstå från behandling. Det innebär att minska den extra kamp som kan uppstå när man försöker kontrollera varje tanke, känsla eller kroppslig reaktion.

Tillämpad avslappning

Tillämpad avslappning är en KBT-baserad metod där personen stegvis tränar på att känna igen tidiga tecken på anspänning och att medvetet sänka kroppens aktivering. Målet är att avslappningen efter hand ska kunna användas snabbt och i vanliga vardagssituationer.

Metoden kan vara ett stöd vid stress, oro, irritation och kroppslig anspänning. Den kan även hjälpa vissa kvinnor att hantera upplevelsen av värmevallningar. Om en vallning möts med stark oro, frustration eller spänning kan obehaget upplevas som mer intensivt. Genom att sänka axlarna, mjuka upp kroppen, andas lugnt och låta reaktionen passera kan den sekundära stressen minska.

Det betyder inte att värmevallningen är inbillad eller att kvinnan själv orsakar den. Vallningen har en kroppslig och hormonell bakgrund. Avslappning kan däremot påverka hur kroppen reagerar på symtomet och hur mycket det begränsar vardagen.

Det finns hjälp att få

Klimakteriet ska inte behöva vara en period som kvinnan ensam måste stå ut med. För en del räcker information, stöd och förändrade levnadsvanor. Andra behöver medicinsk behandling, psykoterapi eller en kombination av flera insatser.

Vid nya, svåra eller långvariga besvär är det viktigt att kontakta vården för en individuell bedömning. Med ökad kunskap, ett respektfullt bemötande och rätt behandling kan klimakteriet bli en period av omställning, större självförståelse och nya möjligheter – inte bara en tid präglad av symtom.