Vi erbjuder helgmottagning och har öppet söndagar. Hela Sverige kan boka sig för tider digitalt. Behandlare kommer ta emot för IRL behandlingar i Stockholm. Öppetiden är 10.00-17.00. Bokning av helgtider görs som vanligt i vårt bokningssystem via knappen nedan. Det går även bra att maila till info@familjeterapeuterna.com eller ringa på 020-89 92 46. På hemsidan finns kontaktformulär som går att använda för bokningsförfrågan. Välkomna att gå i psykoterapi och familjerådgivning på helgtid hos oss.
Viktigt att tänka på när vi sätter gränser! - Evelina Jöhnk
Under mina 5 veckor som psykologpraktikant hos Familjeterapeuterna Syd har jag observerat och fått insikt i hur viktigt det är med gränssättning i olika relationer. Efter lite efterforskning fastnade jag för hur psykologen och forskaren Joaquin Selva beskriver gränser och gränssättande (www.positivepsychology.com - how to set healthy boundaries). Nedan kan du läsa en sammanfattning av vad han väljer att betona när det gäller att sätta gränser.
Ibland sätter vi gränser medvetet, och ibland finns dom bara där naturligt. Ofta upptäcker vi avsaknaden av gränser när någon redan har korsat vår gräns, och detta kan vara både obehagligt och otrevligt. Genom att reflektera över vad som är viktigt för oss och vilka gränser vi har, kan vi jobba aktivt för att sätta upp rimliga gränser. Det kan innebära att sätta gränser mot en partner, en familjemedlem, en kollega eller en vän. När vi har tydliga gränser och klarar av att förmedla dessa blir det lättare för andra att förhålla sig till dom och därmed kan vi undvika kränkningar och konflikter som annars hade uppstått.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det kan vara svårt att sätta gränser, och ibland misslyckas vi, men med övning och medvetenhet ökar chanserna för sund och trovärdig gränssättning.
För att ha möjlighet att sätta hälsosamma och sunda gränser för sig själv och andra är det viktigt att visa medkänsla mot sig själv. Detta betyder att vi ska vara snälla mot oss själva, och därmed inte kritisera för hårt. Det har också visat sig att gränser är viktigt för vårt välmående och hälsa, och därmed något som bör få fokus. Tydliga gränser medför en känsla av autonomi, det vill säga att vi känner oss självständiga vilket i sin tur gör att vi mår bättre. Dessutom ökar det vår förmåga att ta beslut som baseras på vad som är bäst för oss själva istället för andra.
Fyra viktiga steg till att sätta upp tydliga gränser:
1. Formulering: Identifiera vilka gränser du vill sätta och försök sätta ord på dessa
2. Kommunicera: Berätta eller gör det tydligt för andra om dina behov och vilka gränser du har satt upp
3. Håll det enkelt: Gör inte förklaringen för komplicerad, var konkret och tydlig
4. Markera konsekvenserna: Berätta varför denna gräns är viktig för dig och vad konsekvenserna av att någon korsar din gräns blir
Viktigt att tänka på när vi ska sätta gränser och när vi satt dom:
Kom ihåg, det är inget krav att förklara varför man har vissa gränser, men det kan göra det lättare för andra att förstå. När vi sätter gränser för våra barn underlättar det om vi förklarar konsekvenserna för barnen, det gör att barnen mindre sannolikt korsar dessa gränser. Försök att utgå från ditt eget perspektiv när du pratar med andra om dina behov för gränser, till exempel ”Jag behöver” eller ”Jag vill ha”.
När vi sätter upp konsekvenserna är det viktigt att hålla sig till saker som vi vet att vi kan och kommer kunna fullfölja. Resultatet av att vi sätter upp konsekvenser som vi sen inte kan fullfölja blir att gränserna förlorar effekt och därmed kommer korsas igen.
Desto öppnare och tydligare du är med dina gränser, desto mindre risk är det att någon går över dina gränser. Därför underlättar det om vi kan ha öppna och ärliga samtal om våra gränser med varandra.
Besök gärna hemsidan www.positivepsychology.com om du är intresserad av att få fler tips och djupare förståelse av gränssättning.
Skrivet av Evelina Jöhnk, Psykologpraktikant på Familjeterapeut Syd
"Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt."
Män saknar språk för hur de mår psykiskt och känslomässigt och har inställningen att ensam är stark, hävdar forskare inom suicidforskningen som söker svaren på varför över 70 procent av alla självmord i Sverige begås av män eller pojkar i åldern 15-44 år.
Enligt statistiken begås 70 % av alla självmord av män eller pojkar. I Sverige är självmord den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år. Många suicidforskare frågar sig vad som egentligen ligger bakom att 70 procent av alla självmord begås av män och pojkar. Om man tittar på gruppnivå har forskare funnit några faktorer som kan ligga bakom att fler män än kvinnor tar sitt liv.
En del av svaret kan ligga i valet av metoder. När män bestämt sig för att ta sitt liv väljer män oftast dödligare metoder än vad kvinnor gör.
Högre smärttolerans generellt hos män jämfört med kvinnor kan göra att män utsätter sig generellt för fler risker och skadar sig oftare, säger Rory O´Connor, professor vid University of Glasgow.
Rory O`Connor menar att män tenderar att enbart prata med partnern vid psykisk ohälsa och känslomässiga problem. Det gör att män saknar kontaktnät där de vågar be om känslomässigt stöd vilket kvinnor tenderar att ha, fortsätter Rory O`Connor. Generellt delar män bara med sig av sina känslor till, och får känslomässigt stöd av, sin partner. Så om relationen av någon anledning tar slut blir han i värsta fall helt känslomässigt isolerad.
Ensam är stark. Ulla Karin Nyberg, psykiater vid Norra Stockholms Psykiatri och suicidforskare vid Karolinksa Institutet menar att det här sättet att inte hantera sina känslor med mer än sin partner gör att män reagerar starkare på förluster. De tillåter inte sig att finna stöd i andra. Att män sällan pratar om sina känslor med andra gör att de saknar språk att uttrycka sig hur de mår psykiskt.
Stigmat att man är psykiskt sjuk om man söker hjälp för känslomässiga problem lever kvar. Ensam är stark är tyvärr fortfarande manlig norm, menar Ulla Karin Nyberg. Symtom som värk i kroppen och sömnproblem tror man är det stora problemet när det i själva verket kan vara en underliggande depression, fortsätter Ulla Karin Nyberg.
Fråga rakt ut om personen har självmordstankar, menar Ulla Karin Nyberg som ett sätt att skydda personen från att ta sitt liv. Det kan förhoppningsvis ge personen stöd och hopp som denne behöver samt en känsla av att bli bekräftad och att någon bryr sig, fortsätter Rory O´Connor.
Välkommen Charlotte Jörnland
Vi hälsar Charlotte Jörnland välkommen till Malmö C och Hyllie mottagningar. Charlotte tar emot för behandling via remiss KBTkort och privat psykoterapi. Charlotte kommer senast från Barn & Ungdomspsykiatrin i Stockholm för att arbeta med Vårdval Psykoterapi som ackrediterad i KBT hos oss på Familjeterapeuterna Syd. Charlotte berättar såhär om sig:
“Jag arbetar med Kognitiv beteendeterapi - KBT och är ackrediterad i KBT av Region Skåne. Jag kan erbjuda dig som patient behandling med kognitiv beteendeterapi samt kris- och stödsamtal. Jag tycker det är viktigt att samtalen sker i ett tryggt rum där man kan vara sig själv och känna frihet. Jag drivs av att hjälpa människor att få större insikt om hur känslor, tankar och beteende samspelar med varandra. Jag tror på att terapin kan bli en process som leder till ökad tolerans för motgång och acceptans för förändringar i livet. Jag har erfarenhet av att samtal kan göra stor skillnad i att förstå sig själv, sina reaktioner och sin omgivning. I samtalet med en annan kan man få syn på sådant som tidigare varit dolt eller ohanterbart. Samtal kan leda till befrielse och läkedom. Kort om min bakgrund och kompetens:
Efter min socionomexamen arbetade jag drygt sex år som kurator på skyddat boende för unga kvinnor utsatta för våld i Stockholm. Vi arbetade med stärkande samtal, psykoedukation kring våld och kris. Jag ledde även en kris- och motivationsgrupp för våldsutsatta och var tillförordnad föreståndare. Jag gick därefter en basutbildning i psykoterapi med inrikting KBT och psykodynamisk metod på Karolinska institutet. Jag har därefter arbetat ca två år på Barn- och Ungdomspsykiatrin i Stockholm med KBT-terapier, familjesamtal och föräldrastöd. Mitt specialområde är trauma och våld. Jag arbetar under kontinuerlig handledning av legitimerad Psykoterapeut.”
Välkomna på föreläsning om Mentalisering och bemötande 15e oktober 2020
Mentalisering är en förmåga som alla människor föds med men som måste tränas upp och underhållas. Mentalisera innebär att se sig själv utifrån och andra inifrån. För att kunna få denna förståelse för andra måste en medvetenhet finnas om en själv, sina egna känslor och ageranden i olika situationer. Denna förmåga underlättar för oss i det sociala samspelet med andra människor och det blir enklare för oss i exempelvis konfliktsituationer när vi har förståelse för egna och andras känslor.
Det finns tre delar inom mentalisering och dessa tre är; 1. att förstå sig själv, sina egna tankar, känslor och reaktioner, 2. att förstå hur andra uppfattar dig, och 3. att förstå andra, andras tankar, känslor, reaktioner och erfarenheter i kombination med deras agerande.
Elin Björkstam, Leg.Psykoterapeut
Vi bjuder in till en föreläsning om just mentalisering och bemötande där Socionom & leg. Psykoterapeut Elin Björkstam kommer att berätta mer om denna förmåga samt dela med sig om hur detta arbetet kan gå till i klientarbete.
Plats: Axelgård Vallkärra, Västratornsvägen 1, 22650 Lund
Tid: 15e oktober, Start med frukostmingel kl 08.30, Föreläsning kl 09.00-12.00
Biljetter: https://secure.tickster.com/tt7zbwcc4z5aphh
Pris: 495:-
Kommande föreläsningar:
12/3 2021: ”Aldrig känna sig hemma”. Amal Aziz, journalist och kulturstrateg, engagerad i frågor kring mänskliga rättigheter. Amal har länge varit aktiv i frågor som bl.a. rör mångfald och mellanförskap. Föreläser om mellanförskapet och de frågor som personer med utländsk bakgrund och ”andra generationens invandrare” ofta brottas med. Som bland annat identitet, självbild, segregation och ärvda trauman.
Vår kompetens inom handledningsavtalet KFSK
Vi vissnar samtidigt som vi blommar - Åldrandets paradox.
Johan pratar i radio om våld i nära relationer.
Johan pratar i radio om hur vi löser påfrestningar för familjen i Coronatider.
Johan Hagström, verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd pratar i radio P4 Malmöhus morgonsändning varannan onsdag om relationer, psykiskt mående och hur vi människor klarar motgångar i våra liv.
Hur tar man bäst hand om varandra under en kris som denna?
- hur ska man prata med sina barn om vad som händer just nu?




