PTP- Praktisk tjänstgöring för psykologer

Mitt namn är Liljan Al-Otabi och som start på min egen praktiska tjänstgöring för psykologer på Familjeterapeuterna Syd skriver jag denna artikel. Artikeln syftar sig till att klargöra och dyka djupare i vad en PTP-psykolog gör.

Vad är en PTP-tjänst?

Jo, för att få behörighet att arbeta som en legitimerad psykolog i Sverige kräver lagen att alla psykologer genomgår ett år av praktisk tjänstgöring. Under detta år får psykologen möjlighet att arbeta under eget yrkesansvar för första gången. Alla de färdigheter och praktiska kunskaperna som repeterades och studerades in under det 5-åriga psykologprogrammet får nu komma till nytta.

Enkelt sagt gör en PTP-psykolog precis samma saker som en legitimerad psykolog men under handledning av en erfaren psykolog.

Vad betyder detta för klienterna?

När vi söker efter psykologer som kan hjälpa oss reda ut trassliga relationer, jobbiga känslor och mörka tankar söker vi ofta efter en psykolog med många års erfarenhet. Inte konstigt, vem vill inte möta en behandlare som mött massvis av patienter och typer av problematik? Men faktum är att studier funnit att terapeuters behandlingsresultat i snitt inte förbättras särskilt mycket över tid. Bland annat redovisar en studie som följde 170 terapeuter över tid från 2016 (Goldberg et al.) att det inte fanns något bevis för att terapeuter blir bättre över tid utan att i snitt fick terapeuterna något mindre effektiva behandlingsresultat. Det bör dock noteras att det är just tidsaspekten som inte verkar spela så stor roll. Erfarenheten inom psykologyrket väger tungt och för att kunna arbeta inom principerna för evidensbaserat psykologiskt arbete krävs det att man tar del av sin beprövade erfarenhet som så klart växer med åren (Sveriges Psykologförbund, 2020).

Vidare menar en del även att en behandling av en PTP-psykolog kan leda till en hög patientsäkerhet och kvalitet. En ny psykolog är mycket mån om att lära sig det psykologiska hantverket samtidigt som mycket tid läggs på förberedelse och efterforskningar kring klienternas problematik.

Så, vad kan du förvänta dig av en PTP-psykolog?

Jag är övertygad att du i de allra flesta fall kommer få möta en kompetent och inläst psykolog som är mån om att göra ett gott och noggrant arbete. På Familjeterapeuterna Syd kan jag dessutom intyga att du får möta en PTP-psykolog som har många kunniga behandlare med varierande spetskompetens att vända sig till.

Med denna artikel hoppas jag att du fått en klarare bild av vad en PTP-psykolog är och vad du kan förvänta dig från en psykolog under tjänstgöring.

Referenser

Goldberg, S. B., Rousmaniere, T., Miller, S. D., Whipple, J., Nielsen, S. L., Hoyt, W. T., & Wampold, B. E. (2016). Do psychotherapists improve with time and experience? A longitudinal analysis of outcomes in a clinical setting. Journal of counseling psychology, 63(1), 1.

Region Skåne. (2022). Praktisk tjänstgöring för psykologer (PTP). https://vardgivare.skane.se/kompetens-utveckling/ptp/#153708 ( Hämtad 2023-08-19)

Sveriges psykologförbund. (2018). PTP - Praktisk tjänstgöring för psykologer. https://www.psykologforbundet.se/for-dig-som-ar/ptp/vad-ar-PTP/ (Hämtad 2023-08-22)

Livet efter stroke

I Sverige drabbas drygt 25000 personer av stroke, varav 6000 avlider årligen. En av orsakerna är högt blodtryck. Konsekvenserna av stroke ser olika ut för varje individ. Som patient möter man ett imponerande systematiskt behandlingsprogram som vårdens olika yrkesgrupper arbetar utifrån i det akuta skedet. Eftervården arbetar också systematiskt med olika övningar och program. Arbetet bedrivs utifrån beprövad erfarenhet och evidens.

Mitt namn är Johan Hagström och jobbar som verksamhetschef på Familjeterapeuterna Syd. I samband med min stroke i juni 2023 fick jag en mängd erfarenheter som jag gärna delar med dig. Jag nämner först och mest avgörande det viktigaste nämligen att bli väl bemött och omhändertagen av familj, vänner och släktingar. I mitt fall fanns de där för mig. Mina anställda, samarbetspartners och några patienter skickade krya-på-dig hälsningar och blommor. Det betydde mycket.

När jag efter ett dygn insåg att mitt liv totalt hade förändrats fick jag kraftig ångest, blev rädd och mycket ledsen. Vårdpersonalen var fantastisk att även möta upp mig i det tillståndet. En sjuksköterska och en undersköterska kom direkt när jag sa att jag fick ångest och pratade med mig och sa att det var naturligt med ångest när man drabbats av stroke och särskilt vid förlamning som jag hade fått. Jag fick hjälp både psykologiskt, själsligt och farmakologiskt. Min hustru och yngste son satt vid min sida när det var som värst. Min mamma besökte mig dagen efteråt. Det betydde mycket. Min arbetskamrat, bäste vän tillika familjens hund Lizzy, kunde också hälsa på mig på sjukhusområdet. Hennes tillgivenhet visade hon med hela kroppen från nos till viftande svans.

Tankarna snurrade de första dagarna. Hur ska det här bli för mig och min familj? Hur ska jag kunna sköta mitt företag med 30 anställda och en mängd avtal? Jag började få existentiella funderingar vad som är värt att leva för och hur jag ska hitta tillbaka till arbetslivet. Jag insåg ganska snabbt att mitt tidigare liv var borta och nya val behövde göras. Tidvis brottades jag av mörka tankar på att inte vilja leva längre. Nu har de bytts till kämparglöd och en stark vilja att åter erövra livet. Jag har en fin upplevelse av när tacksamheten och livsglädjen återvände. Det var under en av mina dagliga promenader med Lizzy som jag utan föraning sa högt för mig själv; vad härligt att leva.

När jag efter akutvården kom till rehab på Orup i Skåne så fick jag nytt hopp. De som mötte mig på Orup var fantastiska att sprida framtidshopp utan att försköna prognosen framåt. De närmaste tre till fyra månaderna efter stroken läker det som har skadats i hjärnan och nya nervbanor skapas. Det är så kallade tidsfönstret som ger mest synligt resultat på träningen. Efter den första tiden minskar uppåtgående kurvan något men fortsätter uppåt. Det går att göra framsteg även efter tre-fyra månader alltså.

Professionalismen hos personalen imponerar på mig. Den skvallrar om trivsel, medvetenhet om vad man gör på jobbet och att det är patientens bästa som är för ögonen. En sak som har slagit mig med häpnad är att om jag säger nåt till en i personalen så vet alla i personalen det nästa dag. Tala om att tala med varandra. Personalens bemötandet av patienten på Orup har gjort starkt intryck på min tid här. Jag undrar vad som skapar den hållningen hos personalen? Jag möttes av människor som ville mitt bästa och tilltalar mig med mitt förnamn. De stannade upp i korridoren när jag tog mina första staplande steg och log och sa uppmuntrande saker till mig. Det hände inte bara en gång utan flera gånger. Även mina medpatienter såg och kommenterade mina framsteg. En dag gjorde jag likadant till en medpatient och det leendet jag mötte från honom glömmer jag aldrig.

I fredags [28/7) avslutades min rehabiliteringen på Orup. Nästan sex veckors daglig träning med olika övningar gjorde att jag promenerade ut från sjukhuset till taxin som körde mig hem. Det var en stund av fullkomlig lycka. Mål är viktiga i rehabilitering som med så mycket annat. När man får proffsig hjälp med att uppnå dem blir de möjliga. Jag har fått uppmuntran, beröm men också manats till att göra ännu bättre ifrån mig än jag själv trodde om mig. Ett exempel var när arbetsterapeuten föreslog att vi skulle spela Fia med knuff och då med hjälp av min förlamade hand. Min första tanke var; är du riktigt klok? men jag sa inte det förrän efteråt. Vid tillfälle tre flyttade jag pjäserna och slog tärningen med tydligt gensvar från fingrarna.

Utskrivningen från Orup innehöll förhållningsregler håll koll på blodtryck, drick max ett glas till middag en gång per vecka. Det drabbar inte hårt eftersom jag aldrig varit någon högkonsument av alkohol men ändå en begränsning. Det är bara att gilla läget.

Veckan efter utskrivning från Orup innehöll två träningspass med fysioterapeut på Gerdahallen i Lund. Det är ett större friskvårdscenter med gym och diverse grupper för rörelse av olika slag. Läs mer om Gerdahallen

Efter en veckas förkylning med konsekvensen inget gymmande, återövrade jag och min privat anställda assistent, Gerdahallen och cirkelträning. Jag körde speciellt övningar med min förlamade hand med gott resultat. En sak som slog mig - under veckan utan gym- är vad låg jag har känt mig. Förvånansvärt låg. Nu känns det helt annorlunda - on the top again. Viktig insikt inför kommande dalar. Uppåt, uppåt är enda vägen.

Min andra rehab började jag i mitten av september 2023 som jag blev beviljad på Lunds Universitetssjukhus eller SUS i Lund som det heter numera. Det ligger på Lasarettsgatan 7 i Lund. Det är gamla BB i Lund där jag och min syster föddes för 59 resp 57 år sedan. Vår mamma som jag nämnde om tidigare har berättat om våra födslar där ett otal gånger. Det blev känslomässigt att trappträna i de trappor som vår mamma sprungit upp och ner för att sätta igång värkarna. Inte nog med det, för i botten av byggnaden ligger idag specialisttandvården. Där är min äldste son patient och får hjälp med sin tandvård.

På min andra rehab fick jag en ny bedömning av mitt tillstånd gjort. Den visade att jag hade ökat gångtiden avsevärt och även min stabilitet. Jag hade dessvärre också utvecklat stelhet vilket troligen berodde på spastisitet som kan utvecklas hos vissa strokepatienter. Min första träning hos fysioterapeuten var att hitta mitt centrum med hjälp av magstödet och lära mig sänka axlarna. Andning tillsammans med Mindfulness, närvaroteknik, öppnade mig för en annan typ av träning. Jag fick lära mig att känna de små musklerna som vi bär upp kroppens centrum med, bålen. Likaså fick jag hjälp med hållning och att bli mer symmetrisk i kroppen. Min smärta som hade utvecklats i perioden mellan Orup och rehab i Lund var ett av huvudmålen för behandling.

Eftervården i Sverige är ojämn och ofta bristfällig. Jag har löst min eftervård på privat basis och delar gärna min berättelse om min väg till framgång. Min PT Richard Stannå på Diamondgym i Hyllie börjar hjälpa mig med stretching och uppstart av träning i februari -24. Richard arbetar sedan flera år i sin verksamhet med personlig träning och besitter mycket kunskap i området. Stretching är underskattat inom reguljär vård, menar jag. Stretching gör så att dina muskler och leder blir mer rörliga och därmed funktionella för fysisk träning. Oftast är strokedrabbade patienter hänvisade till egenträning och gruppträning utan professionell streching av muskler och leder. Man lär ut övningar som du ska utöva själv, men du behöver hjälp med stretching. Särskilt om du inte har balans och styrka att utföra den själv. Kunskapen om hur du ska stretcha är också avgörande för din framgång. Träning med vikter i all ära men utan stretching kan den innebära skador och dysfunktion. Min träning med PT Richard Stannå har lyft mig till en helt annan nivå fysiskt och mentalt tack vare stretching. Se filmerna nedan hur min gång och funktion i höger arm och hand har utvecklats på 12 månader efter stroken. Vintern 2024/25 har jag, under min fortsatta rehab på Diamond gym i Hyllie, Malmö med PT Richard Stannå från First Class PT Malmö, utvecklat styrka, balans och ökad rörlighet. Tillsammans med smidighet och självkänslan, som kommer med det, har framgången varit en drivkraft i min återresa till ett så normalt liv som möjligt. Vissa dagar på resan är inte lika ljusa som andra och att i de lägena få tillhöra ett varm och omsorgsfullt sammanhang som Diamondgym, Hyllie betyder väldigt mycket. Särskilt med en funktionsvariation som snabbt ger ett utanförskap, betyder inkludering och att bemötas av respekt och självklarhet allt. På Diamondgym i Hyllie, Malmö blir du sedd.

Årets klient 2024 utses

Ett exempel på hur Diamond Gym i Hyllie, Malmö ser och bekräftar sina medlemmar hände mig. Varje år utses en medlem av gymmet under Richard Stannås ledning till årets klient. 2024 utnämndes jag för min uthållighet och mentala inställning till träningen. Jag är djupt berörd av utnämningen och äran att få en plakett med mitt namn på i Hall of fame på Diamond gym. Jag kommer ge ännu mer efter det. Det är viktigt med mål och att du söker upp en eller ett par sammanhang som ger dig möjligheten att uppnå mål. Diamond Gym är ett sådant sammanhang.

Jag har även fått mycket inspiration av flera nätverkande personer som själva har drabbats och som vill hjälpa andra genom att dela sin erfarenhet på sociala medier exempelvis Elinstrokefighter och Katastroke på Instagram.

Du som har behov av att prata om den förändrade livssituationen som stroken har medfört är välkommen med i vår Digitala samtalsgrupp för strokedrabbade personer i arbetsför ålder (18-70 år). Vi är en öppen grupp som möts digitalt fem torsdagar i sträck. Du kan välja att delta enstaka tillfällen. Vi inleder med en kort info om hur stroke kan förändra livet för den drabbade men även närstående. Ämnen som berörs är hur stroken kan påverka oss t.ex skapa nedstämdhet, sömnbesvär, smärta och utmaningar i eftervården. Vi delar med oss av erfarenheter hur man kan motarbeta negativa spiraler. Välkommen med din bokning. Anmäl dig här

Läs mer om stroke

Rehab utomlands - läs mer här

Stöd till anhörig -läs mer här

Min rehab fyra veckor efter stroke hade jag på Orup, Skåne.

Min rehab ett år efter stroke har jag på Diamondgym i Hyllie.

14 månaders rehab på Diamondgym under PTRICH:s ledning ger resultat nu. Idag check av triceps i utsträckt läge.

I samarbete med Althinfilm har Diamondgym och Familjeterapeuterna Syd skapat en informativ film om deras arbete med rehabilitering vid stroke m flera sjukdomar som ger livet nya utmaningar. Se den och dela den gärna om du har någon i din närhet eller närmaste krets som har utmaningar i sitt liv att hantera.

Se filmen på vår Youtube Familjeterapeuternas Youtube channel

Familjerådgivning Stockholm kort väntetid

Vi arbetar med Familjerådgivning till par och familjer som är folkbokförda i Stockholm Stad med flera kommuner i StorStockholm. Besökare betalar endast en subventionerad egenavgift. Om Er kommun har avtal med oss och vilken egenavgift Ni ska betala finns information om här kommunala avtal.

Våra mottagningar ligger i Gamla Stan, Norrmalm och Östermalm. Vi utökar vår verksamhet på Kungsholmen under våren 2023.

Hos oss är väntetiden 3-5 dagar vilket ger Er snabb rådgivning. Par söker oss för utmaningar med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, kommunikation emellan familjemedlemmar, otrohet, logistik, intimitet och sex, olika syn på barnuppfostran och om kärleksrelationen går att fördjupa eller om den har tagit slut.

Vi stödjer de par som väljer att skilja sig med hänsyn tagen till barnens bästa för ögonen. I arbetet med skilsmässa går paret igenom olika känslor som behöver uttryckas. Rådgivare hos oss är väl rustade att ta hand om det och leda Er igenom olika faser i bearbetningen av förlusten.

Förväntingar på intimitet, känslomässighet och sex i parrelationen varierar beroende på vem vi är och blir i relation till vår partner. I vissa fall kan förväntningarna grusas och leda till svåra känslor av besvikelse, sorg och aggressionsutbrott. Det är en svår omställning för många par när idealbild eller förväntan på parrelationen och partnern men även sig själv behöver omvärderas.

Par som går i Familjerådgivning kommer 3-5 samtal och blir hjälpta i sina utmaningar. Ibland räcker det med ett samtal för att förändra en utmaning. Vår erfarenhet är att par väntat länge på att söka vår hjälp och brukar säga efter en rådgivning; “det här borde vi gjort för längesen”.

Välkomna att boka tid för Familjerådgivning genom att boka tid här.

Hur är det att göra praktik på Familjeterapeuterna Syd?

Min praktik på Familjeterapeuterna Syd

Jag heter Madelene Nilsson, jag är 22 år och studerar min sista termin på det beteendevetenskapliga programmet vid Lunds universitet. Jag har liksom många andra på beteendevetenskapsprogrammet funderat över vad en beteendevetare faktiskt kan jobba med. Det är många som brukar tycka att utbildningen låter väldigt spännande, men de undrar alltid ”vad blir man då?”. Den frågan är inte helt enkel att besvara. Det finns många valmöjligheter efter programmet och att veta vilken väg du ska ta efter examen kan vara ett svårt beslut. Därför kände jag tidigt i programmet att jag skulle vilja göra praktik på min valfria termin och när jag fick höra om Familjeterapeuterna Syd för ungefär två år sedan blev jag direkt väldigt intresserad utav deras verksamhet. Idag känns min framtid som beteendevetare mycket tydligare och det är tack vare min praktik jag haft på Familjeterapeuterna under cirka fyra månader i höst.

Jag har fått testa på flertalet uppgifter under min praktikperiod. I början var mina huvudsakliga uppgifter att svara på mail gällande bokningar, frågor, samarbeten med mera. Jag fick även hantera och administrera remisser som inkom till mottagningen, genom att jag ringde upp patienterna och informerade dem om deras valmöjligheter och hanterade dem i ett digitalt system. Jag har varit delaktig i olika möten, mest internt men även externt. En gång i månaden har vi haft regionmöten och vi har även haft veckovisa möten som jag deltagit i.

Efter ett par veckor blev jag introducerad i HR och rekryteringsarbetet på företaget, då den personalansvarige hade sagt upp sig och skulle avsluta sin tjänst ungefär halvvägs in i min praktik. Det innebar att jag fick vara ännu mer delaktig i rekryteringsarbetet än jag antagligen hade fått vara annars. Jag fick delta i arbetsintervjuer, ringde referenser, hade kontakt med de arbetssökande, bokade tid för möten, höll i ett arbetsprov och tog fram avtal samt introducerade ny personal in i företaget. Från mitten av oktober handlade HR arbetet också om att ha kontakt med personal och behandlare, administrera ledighetsansökningar, skapa formulär, fundera över olika sätt att skapa en bättre arbetsmiljö med mera. Jag har även fått marknadsföra företaget på sociala medier och skapat arbetsannonser.

En annan uppgift, som jag inte hade förväntat mig, har varit support och att hjälpa till med tekniska frågor. Det kan ha varit skrivare som har krånglat, system som inte fungerat, datorer som haft problem och så vidare. Jag har även fått stötta behandlare i arbetet med hur de kan göra bokningar, tänka kring sin schemaläggning och varit ett stöd i liknande frågor. Jag har även fått göra diverse koller och kontrollerat att rutiner har skötts korrekt. När jag har upptäckt felaktigheter har jag rapporterat dem.

Förutom de dagliga uppgifterna jag haft har jag även fått vara med på andra spännande dagar och möten. Jag har fått ta del utav ett flertal utbildningar, bland annat har det handlat om ätstörningar, familjerådgivning och hur mindfulness kan behandla trauma och sekundär traumatisering. Några olika möten jag har varit med på har till exempel innefattat ett besök på en samarbetande vårdcentral, ett upphandlingsmöte och ett besök på ett företag som arbetar med företagshälsovård. Något som jag tyckte var väldigt intressant och spännande var att sitta med under ett handledningstillfälle av en personalgrupp som arbetade på ett HVB-hem. Det största eventet jag fick vara med på var när vi deltog på mässan Socionomdagarna i Stockholm under två dagar i november. Där fick jag möjlighet att nätverka med flera intressanta och fina verksamheter och lyssna på föreläsningar om olika ämnen som behandlade psykologiska och sociala frågor.

Under en praktiktermin brukar institutionen på skolan ställa ett antal krav på uppgifter som ska göras på praktiken kopplat till läromålen. Det största momentet handlade om att som praktikant planera och genomföra ett valfritt projekt på sin praktikplats. Min praktikperiod blev inte riktigt som jag hade tänkt mig eftersom jag i början fick veta att den personalansvarige skulle sluta. Det innebar inte bara en omställning för mig utan för hela företaget. Mitt projekt blev därför att se över de framtida möjligheterna och skapa en profil för en ny tjänst som skulle arbeta med HR frågor. Kortfattat handlade projektet om att utvärdera den tidigare organisationsstrukturen på företaget och arbeta fram en ny organisering av den administrativa enheten. Med hjälp av litteratur och synpunkter ifrån den personalansvarige och verksamhetschefen arbetade jag fram en kravprofil för en ny tjänst. Därefter satte jag upp en rekryteringsprocess från början till slut och skapade en befattningsbeskrivning för tjänsten. Slutligen blev titeln HR-administratör, i stället för personalansvarig som det tidigare varit.

Att ha praktik har gett mig flertalet kunskaper och insikter som jag kommer ha med mig under min resterande utbildning. Jag har fått kunskaper om branschen inom psykoterapi och rådgivning, Human reosurces, att arbeta självständigt, tänka kritiskt och att prioritera arbetsuppgifter. Framför allt har praktiken gett mig ett lugn inombords om vilka valmöjligheter jag har som beteendevetare och jag har fått goda insikter om vad jag kan kompetensmässigt och vad jag arbeta med.

Hur gick det med rekryteringen av en HR-administratör då? Ja, rekryteringsprocessen gick faktiskt ganska lätt till. Jag introducerades in i Familjeterapeuterna under en period av mycket förändring och passande nog ansågs jag ha de kompetenser som efterfrågades för den lediga tjänsten. Därför blev jag erbjuden anställning på Familjeterapeuterna efter min praktiks slut och jag tackade glädjande ja till den. Jag arbetar nu som HR administratör på Familjeterapeuterna vid sidan om mina studier och det fungerar mycket bra. Jag är oerhört glad och tacksam för den möjligheten jag har fått och hade inte kunnat önska mig en bättre praktikplats. Om du, liksom jag är intresserad utav att göra praktik rekommenderar jag dig varmt att skicka in en ansökan. Du skickar den till Ansökan för praktik

Läs mer om karriär hos oss

 

Ett samtal i taget är en bra utgångspunkt i Familjerådgivning

De flesta kommuner som Familjeterapeuterna Syd arbetar på uppdrag åt godkänner digital Familjerådgivning. Det var under pandemin som digitala arbetssättet hos behandlare rent ut sagt exploderade. Det har möjliggjort för många par och familjer att gå i stödjande och rådgivande samtal via avtalen. Hos Familjeterapeuterna Syd väljer man då Online tjänsterna för respektive kommuns familjerådgivning Boka tid här

I rådgivning är fokus på de problem som paret ger uttryck för idag. Rådgivaren stödjer paret i att hitta sina egna resurser och verktyg för att hantera problem här och nu. Många gånger handlar stödet om att lära sig att hantera problem i tid så att de inte växer och blir för stora. Det här arbetssättet bygger på modellen SST som står för Single Session Therapy, grundare M. Talmon. Den utgår ifrån att paret bara kommer en enda gång till rådgivningen och förväntar sig stöd och hjälp i det enda samtalet. Rådgivaren räknar bara med den enda gång som hen träffar paret. Uppgiften för rådgivaren är att där och då ge det som paret behöver för att klara sitt aktuella problem nu och närmaste tiden framåt. Om paret kommer fler gånger så har rådgivaren ändå för ögonen att det kan vara det enda samtalet som paret kommer till. På så sätt får paret all hjälp som rådgivaren kan ge vid varje tillfälle. Enligt forskningen är modellen effektiv och paren är nöjda med den aktivitet som rådgivaren erbjuder i samtalen. Paret går ifrån sessionen med känslan av att ha fått adekvat hjälp för sina problem här och nu.

För de par som har ett enda samtal hos rådgivaren startar ofta en process som leder dem till lösningar på egen hand. Familjerådgivare Johan Hagström delar med sig av erfarenheten att många par tycker att det är hjälpsamt att få lyssna på sin partner när hen berättar om problemen för rådgivaren. För dem behövs det inte ett flertal samtal utan paret börjar prata direkt med och till varandra utan rådgivarens hjälp. Man kan säga att rådgivaren blir igångsättare till ett funktionellt samtal hos paret.

Par som funderar på att söka Familjerådgivning har ofta frågan hur det blir för dem att släppa in en främmande part att ta del av deras problem. Den frågan är högst adekvat och ska fångas upp av rådgivaren på första samtalet. Frågan som ställs är: Hur känns det för er att sitta med mig och prata om era problem? I samtalet som fortlöper ska rådgivaren på ett respektfullt sätt möta båda kontrahenterna i paret och försäkra sig om att det som sägs i rummet landar bra i dem båda. Det är ett professionellt förhållningssätt som paret ska förvänta när de går till familjerådgivare som arbetar med kommunala avtal.

Familjerådgivning i Hörby kommun, Skåne

Familjeterapeuterna Syd erbjuder Familjerådgivning i Hörby kommun sedan 1 september 2022. Vi erbjuder Familjerådgivning i Lund och Kristianstad till familjer som är folkbokförda i Hörby kommun. Det går bra att boka digital rådgivning om det är önskvärt. Par och vuxna barn från 18 år är välkomna att boka samtal. Familjerådgivning är stödjande och rådgivande. Inga journaler förs. Sträng sekretess råder i samtalen. Pågående våld i familjen remitteras till kommunen att hantera innan rådgivning kan erbjudas. Barnperspektivet är en central del i arbetet med familjer hos dem. Om rådgivaren får kännedom om att barn far illa i familjen ska orosanmälan göras till Socialtjänsten. Det sker i möjligaste mån i samförstånd med föräldrarna.

Rådgivare som arbetar med Familjerådgivning har basutbildning med inriktning inom Beteendevetenskap med vidareutbildning i Psykoterapi. Metoderna som behandlarna arbetar med har sin grund i Systematisk terapi, Kognitiv beteendeterapi och Psykodynamisk terapi. De är fortbildade i Sexologi, HBTQI och Våld i nära relationer. Familjeterapeuterna Syds rådgivare är medlemmar i föreningen KFR som skapar riktlinjerna för uppdraget Familjerådgivning. De går i kontinuerlig handledning hos handledare med lång yrkeserfarenhet inom Familjerådgivning. Det gör verksamheten kvalitetssäkrad. Verksamhetschef Johan Hagström uttrycker sig såhär om uppdraget: Vi är glada att kunna erbjuda Familjerådgivning till Hörby kommun. Våra behandlare arbetar med stort engagemang och hög professionalism. Jag är garant för att Hörby kommuns innevånare ska bli nöjda med rådgivning och stödjande behandling i familjeärenden hos oss.

Välkommen att boka tid via länken: familjeterapeuterna.kaddio.com/booking

Telefonnummer är 020 899246 kl 9-11, 14-15 måndag-fredag

Mail: info@familjeterapeuterna.com

Så klarar du jobbångest efter semestern

För många av oss är det en tuff omställning att gå från semestern med sköna lata dagar där man bestämmer till stor del själv över sin tid och till jobbet där rutiner och ens tid är reglerad. Psykolog Siri Helle, som tidigare arbetat med behandling med stress, depression och relationsproblem menar att med planering behöver inte den första dagen på arbetsplatsen kännas som en störtdykning. Mental förberedelse dagen innan, och att planera den första arbetsdagen med sitt mående i åtanke, är två av Siri Helles tips. Det kan vara bra att ha en mjuk övergång så att det inte blir så att man pang bara rusar in. Att man kanske tar den där sista dagen till att förbereda matlådor, 

Alla känslor är ju en signal till sig själv som det kan vara bra att lyssna på. Vad är det jag oroar mig för? säger Siri Helle.

Handlar det om rädslan att falla tillbaka i den inrutade vardagens gamla vanor kan det vara ett ypperligt tillfälle att exempelvis börja träna på lunchen, enligt henne. Handlar det däremot om en rädsla för jobbet i sig kan det behövas större förändringar.

– Det är normalt och mänskligt att känna sig nere och trött, men känner man sig utmattad – att semestern inte räckte till för att ladda batterierna – eller känner man att man vantrivs med jobbet kan det vara läge att prata med chefen om nya arbetsuppgifter eller möjligheten att jobba på distans, säger Siri Helle.

– I vissa fall kan det handla om att söka ett nytt jobb. Eller att söka hjälp. Gå till vårdcentralen eller företagshälsan.

Hos Familjeterapeuterna Syd arbetar vi med den här typen av problematik vardagligen. Sök hjälp i tid så att du och dina relationer kan må så bra som möjligt. Att gå med psykisk ohälsa för länge fördjupar problemet och det tar längre tid att behandla för återgång till en normal funktion. Verksamhetschef Johan Hagström på Familjeterapeuterna Syd, säger att det mest vanliga människor söker för är stress som är relaterad till arbete, skola och relationer.

 

ACT - tredje vågens KBT

ACT som är en vidareutveckling av KBT ibland kallad tredje vågens KBT. ACT utgår ifrån att tankar och känslor är någonting som vi har väldigt lite kontroll över. Det är någonting som ofta kommer upp automatiskt och man ser att psykisk ohälsa kan handla om att fastna. Psykisk ohälsa kan vara ett resultat av att fasta i någonting som inte är bra för oss, primärt handlar det inte om tankarna i sig utan vårt förhållningsätt till tankarna. Vi ogillar jobbiga känslor och jobbiga tankar och vi gör allting för att kontrollera dem och bli av med dem. Inom ACT säger man att det är inte tankarna i sig som är farliga utan det är vad jag gör hur jag reagera på mina egna tankar. Så jag kan tex gå på en fest och tänka ”jag är korkad” ”Jag är ointressant” OCH jag kan prata med människor på festen.

Det som skiljer ACT från KBT: Inom KBT strävar man delvis efter att förändra sina beteenden så att man inte undviker för de kan förstärka de här negativa tankarna man har, men också att man gå in i tankarna och ifrågasätter dem och förändra dem så att de blir mer balanserade mer åt positiva hållet,

Medans ACT har ett annat grepp det handlar om att du kan tänka vad du vill de spelar ingen roll om du har negativa eller positiva tankar, det som spelar roll är hur du förhåller dig till den här situationen. Så utifrån ACT handlar det mer om att börja observera, att tankar är tankar, dem kommer och går och dem är inte våra fiende, vi behöver inte tänka positivt om oss själva, vi behöver inte hela tiden hålla fast i positiva känslor och trycka bort negativa känslor.

Vi kan lära oss att förhålla oss till de på ett sätt som gör att dem inte kroka fast i oss och hindra oss från att gå på den där festen. Öva upp toleransen att ha jobbiga känslor och ha jobbiga tankar men öva också upp förmågan att se tankar, att få lite perspektiv, tex där fick jag en tanke att jag är värdelös. Få lite distans till de här tankarna. Börja ta in fler saker en bara de negativa tankar, detta är förstås ingen ”quick fix” utan något man gradvis tränar upp.

Om man lider av övergångsbesvär, som ofta handlar om stress som får en massa negativa följdsaker, några konkreta tips i situationer när man går i kamp med sig själv. Olika hjälpsamma saker vare sig man är stressad pga av inre eller yttre omständigheter, eller inre omständigheter som hormonell obalans, el både inre och yttre som de ofta är.

Viktigt är att kartlägga vad det är som stressar mig mest: är det mitt jobb, mina relationer min fritid? När känner jag mig som mest stressad? När känner jag mig som mest återhämtad? Kanske kan du få syn på ett mönster. Vart det är som stressen når en som mest och sen att då försöka förändra den här situationen på något sätt så att jag minska min stress. Kanske kan du börja prata med din omgivning, att tillsammans sondera terrängen var stressen är som värst för mig? Detta kan man komma långt med, man vet ofta vad stressen finns men man har inte satt sig ner tagit itu med det, kartlagt det.

Att förändra mitt förhållningsätt till saker och ting, är det saker jag kan påverka och kan jag ta bort stress då ska jag göra det. Men finns det saker jag inte kan påverka då är det inte så smart att försöka och stånga sig blodig. Istället kan jag förändra mitt förhållningsätt till den här situationen. Jag kanske ha gjort allting som jag kan för att påverka min hormonella obalans, har förändrat olika saker i mitt liv som jag har hört ska vara hjälpsamt för mig men kvarstår kanske huvudvärken, sömnsvårigheterna, värmevallningar etc om jag då fortsätter att stånga mig blodig i de här situationerna så kommer det öka min frustation och då kommer de öka värmevallningar el smärtan. Istället ACCEPTERA ja det här är en del av livet, hur kan jag förhålla mig till de här värmevallningarna el hjärndimman på ett sätt som gör att jag inte går i kamp med mig själv. Om man är frustrerad över någonting, vad händer då i kroppen om jag går i kamp om man redan har värmevallningar, kommer det påverkas till det positiva el negativa?

Allting tolkas genom oss själva och hur vi förhåller oss till det, där har vi en väldigt stor outforskad arena som vi inte ha tränat på så mycket, vi är väldigt tränade i problemlösning men vi har inte fått så mycket träning i hur förhåller jag mig till mina inre skeenden tankar och känslor kroppsförnimmelse osv. Här kommer ACCEPTANS in, det kanske är smartare att saker som jag inte kan påverka behöver jag acceptera och göra utrymme för.

Metaforen om vi knyter handen, bara känn hur det känns att knyta handen såhär, ganska ansträngande, ganska stelt, man kan inte göra så mycket med handen den är låst i den här knutna positionen. Något som vi ofta lär oss, när någonting är svårt och jobbigt, knyt i nävarna eller vi försöker bli av med den här känslorna. Och så öppna du handen igen, helt och hållet, är det nån skillnad? Det känns lite lättare, det här är acceptans, om jag har en jobbig känsla så kan jag knyta ihop näven och då blir det jobbigare. Jag kan också öppna upp näven, då finns känslan fortfarande kvar men jag går inte i kamp med den och mig själv.

Återhämtning och sömn, problemet med stress är inte stress, stress är jätteviktigt för organismen för kroppen, den hjälper oss att hantera olika saker. Det som är farligt är när vi inte återhämta oss och där är sömn viktig men också annan typ av återhämtning som ta korta el längre pauser.

Medveten närvaro i det informationssamhälle vi lever i är baksidan är ofta oro vi tänker, tänker och tänker och i tankarnas värld kan allt vara möjligt, negativa och positiva saker så vi kan överdriva väldigt mycket saker, vi kan oroa oss för saker som inte har hänt men som vi tror kommer hända, så vi stressar oss alltmer i det här samhället. Tidigare har vi kanske jobbat mer med kroppen bondesamhället var annorlunda det var inte lika mycket information, man jobbade mer med kroppen, och kroppen är motion, och det är också närvaro här och nu. Medveten närvaro är någonting som blir mer och mer viktigt i det här samhället.

Var är mina värden, eller vad som är viktig för mig? Vår hjärna är kapad av intryck och påverkan utifrån om hur man ska leva sitt liv vad som är viktigt. Normen är inte alltid så hälsosam, den dyraste varan som man betalar mest pengar för är uppmärksamhet, så företag betalar för att dem få vår uppmärksamhet, där vi lägger vårt fokus på kommer bli där vi fokusera mer och mer på. Om jag tänker mycket oroande tankar, negativa tankar då kommer jag får mer av negativa/oroande tankar.

Våra värden, vad är egentligen viktigt för mig? Om jag försöker tänka bortom normen vad mina föräldrar vill, vad mina kollegor vill, vad vill jag?

 Där kan vi hitta både återhämtning, meningsfullhet och göra saker som ger oss näring, istället för jag borde göra det här, jag måste göra det här mina vänner gör ju det här och de har ju gått den där kursen jag kanske också borde göra det?

Intryck från andras värld som vi matas med. Så har det inte sett ut i samhället tidigare, här handlar det om att hålla koll på mina värden, så jag inte lever någon annans liv. De minskar också stress ibland prata man om existentiell stress jag lever inte mitt liv och det stressa mig.

Man behöver förstå vad är det som ger mig återhämtning när jag är ledig? Skapar en miljö som främja närvaro att kunna göra en sak i taget att inte multitaska som stressa oss. Göra miljön så distraktionslös så möjligt så jag kan göra en sak i taget, när jag äter, äter jag, när jag går i naturen så går jag i naturen och kanske stängt av mobilen.

Att applicera mindfulness i återhämtning i vårt sinne, hjärnan har en tendens att vara i framtiden eller bakåt i tiden för saker som eventuellt skulle kunna hända tänk om jag glömmer köpa den där saken. Våra tankar kan stressa oss både framåt och bakåt i tiden.

Att stanna här och nu och göra en sak i taget är hjärnan inte så van vid, för det finns ett överlevnadsvärde i att tänka framåt, lösa problem som eventuellt skulle kunna komma.

Vi behöver träna på att hur kan jag släppa dem här framtidstankarna och landa mer i nuet och hur kan jag rikta min uppmärksamhet till någonting som händer nu tex titta på mina barn, doften, synintryck, känslor, hjälpa oss själva att komma tillbaka till nuet. Stänga av mobilen när jag är med mina barn så är jag med mina barn och inte planera annat utan försöka avgränsa oss och inte låta hjärna sticka iväg, kan jag njuta av de här situationen och hur gör jag då när jag njuter? Handlar om att vara närvarande här och nu, vad är värdet vad är min önskan vad är det jag får ut av den här situationen, ex när jag går i naturen det kan verkligen få mig att slappna av och inte tänka så mycket på andra saker. Hjälper det mig då att kolla mobilen eller dra iväg i tankarna vad är det jag vill ha ut i den här situationen, jag vill njuta av naturen, påminna sig om varför är jag i den här situationen.

Att ta sig tid att fundera på det här sakerna vad är viktigt för mig, kanske åka iväg någonstans, sänka stressen och sen ge mig tid till att komma i kontakt med vad som är viktigt. Komma bort lite från sin vardagsmiljö för då brukar nya tankar dyka upp.

Vissa kan i den här åldern också bli lite drastiska när det kommer på att de kanske inte ha levt ett liv utifrån sina egna värden, Då är det många som gör stora förändringar på kort sikt. En sak som kan vara viktig då är att

sitta still i båten när jag får stora insikter, brukar ofta vara bra. Gå inte på första impulsen utan låt den här insikten sjunka in lite för det tar lång tid att göra en förändring går inte att göra så fort stora livsförändringar.

Mindfullness i ACT

Ibland lever vi våra liv med ”autopiloten” påslagen, utan att vi är medvetna om att det är just det som sker. På samma sätt kan våra liv fortlöpa utan att vi är riktigt närvarande i ögonblicket. Vi är fullt upptagna med tankar, eller snarare, tankarna är ”fullt upptagna med oss” och vi bara låter det ske. I den här ouppmärksamheten är det ganska troligt att någon kan komma åt att ”trycka på våra knappar”. Att händelser runt oss, tankar, känslor och förnimmelser i kroppen (som vi oftast är omedvetna om) kan sätta igång gamla tanke- och känslomönster som vi inte mår bra av. Mönster som tar oss bort från oss själva.

Att praktisera mindfulness, medveten närvaro, innebär att uppmärksamma på ett speciellt sätt – avsiktligt, i nuet, utan att värdera eller döma och med medkänsla. Många blandar ihop ordet ”meditation” med ”mindfulness”, det är inte samma sak. Mindfulness behöver inte nödvändigtvis vara desamma som formella meditationsövningar, som att iaktta andningen eller scanna kroppen. Ibland är det så men det kan också vara en rad andra färdigheter, verktyg som knappt eller inte alls liknar formella meditationsövningar.

I vissa typer av meditation är målet till exempel att ”göra medvetandet fritt från alla tankar”. Det är raka motsatsen till mindfulness, där du inte har några förväntningar om att bli ”fri från tankar”. Istället tränar vi på att bli mer medvetna om våra tankar, känslor och kroppsförnimmelser, från ögonblick till ögonblick och att förhålla oss till dessa på ett nytt sätt. I och med detta ger vi oss själva möjligheten till större frihet och val.

I ACT är vi inte absoluta, dvs vi kräver inte att du alltid ska vara i kontakt med nuet, alltid ha distans till dina tankar och alltid acceptera det som är. Det vore orimligt. Upplevelsemässigt undvikande är inte dåligt eller patalogiskt i sig, det är normalt. Vi riktar bara in oss på det när det är överdrivet, olämpligt, oflexibelt i en sådan omfattning att de kommer i vägen för ett rikt och meningsfullt liv. Med andra ord allt handlar om framkomlighet, om vi tar en panodil då och då för att bli av med huvudvärk, så är det visserligen upplevelsemässigt undvikande men beteendet möjliggör en framkomlig väg mot ökad livskvalitet.

I ACT är vi ibland även försiktiga att använda ordet mindfulness utan istället använda ord som haka loss, engagera, kasta ankar, uppgiftsfokuserad uppmärksamhet, expansion osv.

Slutsatsen är att vi behöver länka de 4 specifika mindfulnessfärdigheterna som ingår i ACT (defusion, acceptans, kontakt med nuet och själv som kontext) till klientens specifika svårigheter och målsättningar med terapin. Vi behöver säkerställa att klienten både förstå varför detta är relevant och få uppleva fördelarna med det under själva sessionen.

Mindfulness tillhör den s.k. tredje vågens KBT och är ett mycket hjälpsamt komplement till traditionell terapi.

Klimakteriet – kunskap, stöd och behandling kan göra skillnad

Klimakteriet är en naturlig del av livet, men upplevelsen varierar mycket från person till person. För vissa innebär perioden lindriga förändringar, medan andra får besvär som tydligt påverkar sömn, arbete, relationer och livskvalitet. Därför är det viktigt att kvinnors erfarenheter tas på allvar och att kunskapen om klimakteriet ökar. Det finns hjälp att få, och rätt stöd kan göra stor skillnad.

De hormonella förändringarna kan börja flera år före den sista menstruationen. Denna period kallas förklimakteriet eller perimenopaus. Vanliga symtom är värmevallningar, svettningar, sömnsvårigheter, humörsvängningar, irritation, hjärndimma, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och ökad stresskänslighet. Även torra slemhinnor, förändrad sexlust samt besvär från leder och muskler kan förekomma.

Eftersom flera av symtomen också kan uppträda vid exempelvis depression, långvarig stress, utmattning eller andra medicinska tillstånd behövs en individuell och bred bedömning. Det är viktigt att varken automatiskt förklara alla besvär med klimakteriet eller förbise hormonella förändringar som en möjlig bidragande orsak.

En helhetssyn på hälsan

Under klimakteriet kan levnadsvanorna få stor betydelse för välbefinnandet. Regelbunden rörelse, näringsrik mat, goda sömnvanor, återhämtning och minskad alkoholkonsumtion kan bidra till bättre hälsa. Samtidigt ska livsstilsråd inte formuleras så att kvinnan upplever att hon själv bär skulden för sina symtom.

Många befinner sig dessutom i en krävande livsfas. Ansvar för barn eller tonåringar, åldrande föräldrar, arbete, ekonomi och påfrestningar i nära relationer kan sammanfalla med kroppens hormonella förändringar. Klimakteriebesvär och yttre belastningar kan då förstärka varandra.

Behandlingen behöver anpassas efter vilka symtom som finns, hur mycket de påverkar vardagen och kvinnans medicinska förutsättningar. För vissa kan menopausal hormonbehandling vara aktuell, särskilt vid besvärande värmevallningar och svettningar. För andra passar hormonfri behandling bättre. Antidepressiva läkemedel kan vara motiverade vid depression eller ångest och kan i vissa fall även användas mot värmevallningar, men de ersätter inte behovet av en omsorgsfull bedömning. Valet av behandling bör alltid göras tillsammans med läkare.

KBT och ACT som stöd under klimakteriet

Kognitiv beteendeterapi, KBT, kan vara ett värdefullt stöd under övergångsåldern. Terapin tar inte bort de hormonella förändringarna, men kan hjälpa kvinnan att hantera sömnsvårigheter, oro, nedstämdhet, stress och reaktioner på kroppsliga symtom. Målet är ofta att minska besvärens påverkan och stärka förmågan att leva på ett hållbart sätt.

När en person söker terapi finns det ofta känslor eller kroppsliga upplevelser som hon helst vill bli av med, exempelvis oro, irritation, nedstämdhet eller obehaget vid en värmevallning. I KBT undersöker man hur tankar, känslor, kroppsliga reaktioner och beteenden påverkar varandra. Därefter utvecklas mer hjälpsamma sätt att möta situationerna.

Acceptance and Commitment Therapy, ACT, är en form av KBT som betonar psykologisk flexibilitet. I stället för att lägga all kraft på att kontrollera eller undvika obehag tränar man på att:

  • uppmärksamma tankar och känslor utan att automatiskt styras av dem

  • ge utrymme åt sådant som inte går att förändra i stunden

  • identifiera vad som är viktigt i livet

  • handla i riktning mot sina värderingar, även när livet är krävande.

ACT erbjuder breda förhållningssätt som kan användas i olika situationer – hemma, på arbetet och i nära relationer. Det kan vara särskilt värdefullt när kroppen förändras och tidigare sätt att hantera stress inte längre fungerar lika väl.

Acceptans betyder i detta sammanhang inte att ge upp eller att avstå från behandling. Det innebär att minska den extra kamp som kan uppstå när man försöker kontrollera varje tanke, känsla eller kroppslig reaktion.

Tillämpad avslappning

Tillämpad avslappning är en KBT-baserad metod där personen stegvis tränar på att känna igen tidiga tecken på anspänning och att medvetet sänka kroppens aktivering. Målet är att avslappningen efter hand ska kunna användas snabbt och i vanliga vardagssituationer.

Metoden kan vara ett stöd vid stress, oro, irritation och kroppslig anspänning. Den kan även hjälpa vissa kvinnor att hantera upplevelsen av värmevallningar. Om en vallning möts med stark oro, frustration eller spänning kan obehaget upplevas som mer intensivt. Genom att sänka axlarna, mjuka upp kroppen, andas lugnt och låta reaktionen passera kan den sekundära stressen minska.

Det betyder inte att värmevallningen är inbillad eller att kvinnan själv orsakar den. Vallningen har en kroppslig och hormonell bakgrund. Avslappning kan däremot påverka hur kroppen reagerar på symtomet och hur mycket det begränsar vardagen.

Det finns hjälp att få

Klimakteriet ska inte behöva vara en period som kvinnan ensam måste stå ut med. För en del räcker information, stöd och förändrade levnadsvanor. Andra behöver medicinsk behandling, psykoterapi eller en kombination av flera insatser.

Vid nya, svåra eller långvariga besvär är det viktigt att kontakta vården för en individuell bedömning. Med ökad kunskap, ett respektfullt bemötande och rätt behandling kan klimakteriet bli en period av omställning, större självförståelse och nya möjligheter – inte bara en tid präglad av symtom.